Ny fas | Isabella Löwengrips blogg

Igår så åkte Odd till Mall of scandinavia innan det stängde. Barnen sov och jag tog upp några praliner till sovrummet och satte mig med datorn för att jobba lite. Gillis vaknade dock nio och kunde inte somna om så vid halv tio sa jag att "mamma måste jobba, du kan få sitta med och titta på min mobil under tiden om du vill" och så gjorde vi. Jag satt med datorn i knät i sängen och han låg tätt intill mig och tittade på Spinderman i min mobil. När jag var klar en stund senare så frågade jag om vi skulle gosa in oss i sängen istället och titta på film.

Men efter en stund var han så inne i Pokoyo så jag tog upp Amelia och läste. Jag kände en sådan lycka när vi låg där på övertid. Han var nöjd och gosade in sina ben på mig och jag fick bläddra i en tidning. Vi kvälls-umgicks nära men på varsitt håll. Sedan kom Odd hem och då släckte vi och somnade allihopa. Riktigt mysigt.

Gillis börjar bli stor. Vi kan prata, umgås och han börjar berätta vad han tänker på. Det är så roligt att höra vad som händer i hans värld. Igår var det mycket om att vi hade det myshigt, att både Stampe och Sally sov men inte han :-)

Odd made a visit to Mall of Scandinavia yesterday before closing. The kids were in bed, so I treated myself with some chocolate pralines, took my computer with me to the bedroom and started working. Then Gillis woke up around 9 and couldn't go back to sleep so at 9:30 I had to tell him "mommy needs to work, you can sit here and play with my phone meanwhile if you want". Said and done. I sat in bed with my laptop in my knee while he was lying right next to me watching Spiderman on my phone. When I was done I asked him if he wanted to cuddle and watch a movie instead.

Didn't take long before all his focus was on Pokyo so I started reading Amelia. This moment just filled me with happiness. Gillis liked the concept and kept cozying up his legs on me and I got to browse in my magazine. We were right next to each other but could still do our own things. Then Odd got back home and we turned the lights off and fell asleep all three of us. Love nights like this.

Gillis is starting to grow up. We can talk, hang out and he's starting to tell me what he's thinking about. It's so much fun to take part of what's going on in his world. Yesterday he talked about how "coshy" it was, that both Stampe and Sally were asleep but not him :)