Lugn i krissituation | Isabella Löwengrips blogg

Vissa stunder i vardagen själv med barnen blir så påtaglig. Som idag, jag kör från min mamma som bor på en gård i Knivsta (nära Uppsala). Sally har en tendens att bli åksjuk ibland och kräkas i bilen men det var några månader sedan nu. Hur som helst så hör jag det där ljudet när ett barn kräks blandat med hostar och Gillis agerar direkt ”mamma Sally kräks” ”mamma, Sally kan inte andas”. Uh. Jag har turen att bli lugn när jobbiga situationer sker, tänker på sannolikheten att kräket fastnar i halsen när hon sitter upp i stolen är rätt liten. Men så går tankarna, tänk om hon hittat något som hon stoppat i munnen för att äta? Stressen kryper under skinnet och jag gasar på maxfart tills jag hittar första bästa lucka. Slår på varningslamporna, klättar bak, spänner loss henne och slår henne hårt i ryggen på ren reflex - Ut kommer en mandarinbit. Sedan sitter vi tysta alltihopa en stund, nerkladdade i kräk. Torkar bort med wipes, pussar på alla och kör sista kvarten hem med Pippi -sånger på.

Ut med alla från bilen, ordnar med den ikväll efter nattning, sedan ner i ett bad alla tre. Vi badade länge och gjorde det till något mysigt. Sedan gick vi ner, värmde på middag och hade en mysig lördagkväll ihop. Puh, lilla Sally. I fortsättningen ska jag ha bättre koll på om det ligger något och skräpar i baksätet.

Sally med Gillis pyjamas och strumpor. Allt ska vara storebrorsans. Även lite choklad på ärmen efter kvällens efterrätt med mörk choklad och bär. Nu ska jag ladda om mitt mentala state och fixa inför imorgon. Då fyller en liten kille fyra år!