Christian på besök | Isabella Löwengrips blogg

Det är inte så ofta vi har folk över på lunch, är det barnfamiljer så kommer dom vid fem för middag och kör vi middag efter nattning kommer vännerna vid 19.30. Men just att ses och äta lunch hemma blir nog vanligare när vi bor i hus. I stan åt vi rester hemma eller gick till ett café på helgerna. Ett litet inflik är att jag inte saknat att bo i stan en enda sekund sedan vi flyttade. Allt är enklare med hus när man har småbarn tycker jag. Dessutom känns Lidingö som en liten stad (vilket det är?) och vi behöver knappt åka här ifrån om det inte gäller jobb. Allt finns ju här och det är så smidigt med ett centrum när man ska köpa strumpbyxor på H&M, nässpray eller vad det kan vara. Slippa få citylivet inträngt i sina sinnen varje gång. Nu kan man välja när stan känns lockande, betydligt bättre.

Hur som helst, jag skulle ju berätta om vår dag. Odd gjorde en köttfärssås med selleri och vitt vin i som jag älskar och så pasta till. Matade Sally innan med burkmat men hon är lite kinkig. Bästa sättet att få i henne mat nu är att värma färdig pyttipanna, dom är perfekt skurna för att plocka med själv. Hon är likadan som Gillis, vägrar att bli matad. Problemet är bara att hon fortfarande inte har några tänder?! Gillis hade flera vid åtta månader vilket underlättade att kunna äta själv.

Förresten, på fredag så kommer det en fotograf hit igen och ska hjälpa mig att fota lägenheten. Då får ni se bättre bilder på alla rum inklusive köket ovan :)

Det var så kul att träffa Christian igen (och självklart hans husse Fredrik plus familj). Han var precis som vanligt. Glad, busig och cool. När Fredrik tog över honom i oktober 2014 fick jag stänga av känslorna för hela jag var som ett öppet hjärta i och med att jag var gravid med Sally och hormonell. Jag sörjde honom några månader senare istället när jag var redo hur konstigt det än låter. Det blev en bra flytt. Christian har det toppen hos Fredrik, C är med honom jobbet varje dag och dom har blivit ett riktigt team dom två. Dessutom gick mina lungors kapacitet upp från 68% upp till 97% om jag inte minns fel. Astman gick från ansträngd varje dag (8 doser minst) till att nu få använda sprayen 1-2 gånger i veckan. Så befriande att inte behöva tänka på min andning varje dag. Den bara fungerar.

We don't usually have people over for lunch. If there are families with kids coming over we set the time to around 5 pm and if we're talking dinner with friends we say 7:30, after we've said goodnight to the kids. Now when we're house owners though lunch is becoming a reccurring phenomenon. When we lived in the city, lunch meant leftovers or going to some cafe during weekends. Also have to point out that I haven't been missing the city one second since we moved here. Everything is just easier when you've got kids and live in a house. Lidingö has got this small town-vibe to it and it doesn't really feel like we have to leave the island for anything but work. There's a little city centre with some stores, like H&M where you can buy pantyhose or go to the pharmacy if you catch a cold. It almost feels luxorious not having to get city life pushed on you every day. Having the option to choose when to hit town is just much more pleasant.

Anyways, I was supposed to tell you about our day. Odd made pasta bolognese with celery and white wine. Sally enjoyed some canned baby food before we had our meal, but she's a little more difficult these days. Best way to get her to eat is providing her with Swedish fry-up where she can choose herself what pieces she wants to eat. I saw the same tendencies in Gillis - wanting to handle eating on his own. Problem with Sally though is that she's still almost toothless?! Gillis had many teeth when he was eight months so he didn't really need help.

By the way, we've got a photographer coming over on Friday again helping me take pictures of the house. That means better pictures of all rooms, including the kitchen you see above.

It was great seeing Christian again (and Fredrik and his family too of course). He was still his old self: Happy, playful and cool. When we had to leave him to Fredrik in October 2014 I had to completely turn off my emotional self. I was pregnant with Sally then and my hormone levels made it pretty hard controlling my feelings. I chose to be sad about the whole thing a couple months later instead when I felt more stabile. Christian's move was a good thing though. He's super happy with Fredrik and they're a real team now. After Christian left my lung function also went from 68% to 97% if I'm not wrong. My asthma also became much better - from using my spray 8 times a day to using it 1-2 times a week. Such a blessing not having to think about your breathing every day.