Volvo XC90 2015 | Isabella Löwengrips blogg

Det är inte ofta att jag kommer på mig själv att sukta efter en Volvo XC90. Men nu är det så. Jag är helt förälskad i bilen, eller snarare interiören, för bilderna på nya modellen 2015 har inte släppts än. Vi behöver ju en stor bil, Volvo V60 som vi har idag känns lite trång. Speciellt om vi får ett till barn i framtiden. Barn, hund, vagn och resväskor tar verkligen plats. Denna modell går att ha sex tre rader i om det behövs, eller vika ner och ha ett gigantiskt bagageutrymme. Ja, bildrömmarna har minst sagt ändrats om lite efter att jag fick barn, nu är space för vagn mer prio än paddlar på ratten. Tycker hur som helst att denna bil skulle passa vår familj helt perfekt. Stor, praktiskt men väldigt snygg. Den kombon är inte lätt att få till men nya XC90 har lyckats.

[showhide type="post" more_text="Show english translation..." less_text="Show less..."]

It's rare that I find myself drooling over a Volvo XC90. But it's happened. I'm completely in love with this car, or rather, the interior, because the pictures of the new 2015 model haven't been released yet. We need a bigger car, the Volvo V60 that we currently have feels a bit cramped. Especially if we would have another child in the future. Children, the dog, a stroller and bags really take up space. This model allows for three rows of three seats if it's needed but then you can also fold the back down and have a gigantic trunk space. My car dreams have really changed since having children, now having enough space for a stroller is more important than paddle shifters. I think that this car would suit our family perfectly. Big, practice but still aesthetic. That combo is a hard one to nail but the new XC90 succeeded.

[/showhide]

Bilder lånade från Teknikens värld

.. Nu till den stora grejen som jag vet att många av er redan tänker på och det är mitt körkort. Eftersom jag har fått min ADHD-diagnos så behöver jag få ett intyg från min läkare att jag är okej i trafiken (hö hö). Men sedan så undrar jag inte om jag ska boka in mig på en körkola anpassad för inlärningsvårigheter. För jag får ju inte ihop det. Jag menar, jag har tagit 42 körlektioner. Jag är inte dum i huvudet. Men inget vill liksom landa när jag läser och gör frågorna. Drömmen skulle vara att ha någon som går igenom teorin med mig muntligt på en tavla. Samt ha lite tålamod med mig när jag kör. Odd var alldeles för detaljstyrd för min smak. Han klagade jämt på hur jag höll handen på växelspaken när jag skulle växla. Snacka om att jag tappade intresset.