Vi måste göra allt | Isabella Löwengrips blogg

Det här är det värsta jag läst på länge. Jag får ont i magen. Invånare i Torneå bildade idag en mänsklig mur för att hindra människor på flykt för att komma in i Finland:

Min första tanke är: Hur kan ni leva med er själva? Ni vaknade imorse i en varm säng, åt er mätta på frukost och bestämde er sedan för att hindra familjer som har flytt i veckor/månader för få att komma i säkerhet. Vilka tror ni att ni är ? Ni hade turen att födas i ett tryggt land men det betyder inte att det finns en rätt att neka någon annan till samma trygghet. Tvärt om. Det är vår SKYLDIGHET som medmänniska att HJÄLPA TILL. Något annat är bara fruktansvärt sjukt. Det kommer 50 ensamma barn till Stockholm varje dag. Det är omänskligt som det är att behöva genomgå en flykt för sitt liv och tänk då att behöva möta människor som säger att du inte är välkommen? Jag kan inte ens sätta mig in i den motgången, den stressen. Jag börjar bara gråta.

Många pratar om att våra länder inte har kapacitet att ta emot folk, jag blir tokig när jag hör det. Kapacitet? Dålig integration? Orättvist att Sverige ”får ställa upp”? Det är bara ord som du har hört andra säga. Människor dör. Barn förlorar sina föräldrar, kvinnor får sova med sina nyfödda barn på gatan. Igår spolades det upp en fyra årig flicka på en strand, som dog när en båt sjönk. Hur många barn behöver vi se döda innan folk, som dom i Torneå, tar in vad som händer. Det är omänskligt att börja prata kapacitet eller kostnad. Och det är ännu mer omänskligt att bilda en mur för att hindra människor som söker skydd.

Våra landsgränser är något vi hittat på. Vi delar vårt jordklot. Du som invånare har inte rätt att neka någon att komma in till det du kallar ditt land. Du har inte ens rätt att tänka tanken att det är jobbigt . Det är familjerna som just nu behöver vår hjälp som har det jobbigt och VI SKA göra vad vi kan. Annars är vi inte värda att kalla oss för människor, då är vi barbarer.