Tänk att jag nu är i vecka 22, helt galet. Nu känner jag faktiskt sparkar från lilla tjejen där inne vilket är häftigt och roligt. Jag har börjat sova med en tjock kudde mellan benen för att ryggen ska ligga mer rätt (mycket mer bekvämt) och jag kan verkligen inte sova på magen längre. Något som är lite obehagligt är att jag känner att min hjärta slår fort och oregelbundet ibland på kvällarna. Jag har frågat min barnmorska och tydligen är det normalt när man får blev blod i kroppen. Det inte så med Gillis så därför kom det som en chock. Dock kan det vara mina nya astmamediciner så när jag träffade specialistläkaren i måndags så kom vi fram till att jag ska ha som mål att kunna minska på luftrörsvidgande med rätt dos kortison och äta singular som medicin mot inflammationen i luftrören istället. Håller tummarna att både hjärtklappning och andning blir bra. Vad mer? Jag dricker som en kamel, säkert 3 liter vatten om dagen. Min hunger har också blivit större men jag läste i gravidappen att bebisen ska dubbla sin size de fyra närmsta veckorna som kommer så det är ju inte så konstigt. Jag har ett extrasug för päron! Jag har ätit några stycken varje dag de senaste två veckorna, så saftigt och gott. Mitt andra sug är kött .. Åh vad jag vill äta stora köttbitar doppade i bea! Med Gillis levde jag som en vegetarian första 20 veckorna. Så roligt hur suget kan vara så olika mellan graviditeterna. ... Helt enkelt, min enkla rosaskimrande graviditet håller i sig. Jag känner mig vacker, stark och pigg! Dock handlar det inte om att jag är en superwoman utan jag tror att min inställning gör mycket. Det är väl klart att ryggen värker ibland när jag har Gillis på höften (kom igen jag har ju aldrig tränat regelbundet i mitt liv) och det är tufft med 12 timmar arbetsdagar när jag har snittat på fyra timmars sömn. Men jag lägger inget fokus på det för fem öre utan njuter varje dag av att få bära vårt barn. Dom tankarna får ta allt plats. Jag är övertygad om att våra tankar styr våra känslor och våra känslor styr vår inställning och hur vi mår. Tränar man sig själv på att tänka fina tacksamma tankar om sitt liv och sig själv så upplever man livet betydligt lättare och roligare. Förresten, jag kan meddela er att båda Odd och jag ska medverka i Gravid vecka för vecka, kul va! Vi börjar spela in nästa vecka och så fortsätter vi fram till förlossningen. Ska bli hur roligt som helst. Nu blir det att stänga av all teknik (förutom tv:n) och äta middag och se på Bron med Odd. Kvalitétstid!