Vad händer nu polisen? | Isabella Löwengrips blogg

Nu har det gått snart en vecka sedan Uppdrag Granskning visade reportaget om näthat och jag skrev om det på min blogg. Jag tänkte summera lite vad som har hänt efter det. Mitt blogginlägg "Min Story, Näthatet" fick 577 kommentarer. Den spred sig som en löpeld och nådde 293 859 personer på Facebook , 28 000 like:ade och över 4000 personer kommenterade. På Twitter retweetades tweeten 400 gånger och jag fick över 1000 mail om nätkärlek. Tre personer, varav alla män kom fram på gatan och sa att dom tyvärr skämdes över att dom var män, en man gav mig en kram. Allt stöd betydde otroligt mycket.

Jag har läst och sparat allt.

Men, min stora fråga är .. När ska polisen höra av sig? Jag kan nästan sätta allt jag har på att nu kommer polisen som har hand om ärendet ringa mig eller skriva ett brev om vad som händer. Om näthat är det stora samtalsämnet under en vecka i Sverige så kan dom inte strunta i att höra av sig. Eller? Men det händer inget. Istället så tog jag tillsammans med en annan kvinna som är drabbad, kontakt med polisen och frågade vad som kommer hända nu med mannen som vi vet har erkänt det brev han skrev till oss om att steka våra bröst i smör. Tydligen så finns DNA-bevis också. Men ändå ligger utredningen i ett fack hos polisen och har legat där i ett år och fyra månader. Och inte ens nu finns en ambition att ta tag i fallet, trots att personen har erkänt. Anledningen stavas prioritet, dom har helt enkelt inte tid.

Självklart förstår jag att mord och våldtäkter och annat fruktansvärt som sker ska komma före. Jag vill inte att polisen ska välja. Men jag tycker att man ska kunna göra både och. Jag frågar mig själv om vad som skulle hända om det blev en rättegång och en tillslut dom. Mycket! Då skulle vi visa för näthatare att man faktiskt kan bli dömd för det här. Och vänder jag på det. Vad händer om det nu inte sker något? Det kommer bara leda till att all denna frustration och debatt om näthat går till spillo för enligt Sveriges lag och rättsväsende tycker vi att mordhot över nätet inte spelar så stor roll. "Jag vill våldta dig tills du går sönder" är inte så hemskt trots allt. Och alla därute som skriver får det bekräftat att de kan fortsätta.

Vem får ta konsekvensen av det? Det är vi kvinnor. Vi som är offentliga och försöker göra vårt jobb men även fler Julia, 21 år som försöker förändra. Om näthatet nu ökar för att ingen dom någonsin sker kommer många tillslut bli tysta för att man inte orkar. Jag kommer inte heller orka. Så för vår demokrati skull, så hoppas jag innerligt att polisen tar upp mitt och många andras fall, upp ur pappersfacket och gör sin utredning så att åklagaren kan ta över. Det är otroligt viktigt.