Trygg men lite knasigt | Isabella Löwengrips blogg

Jag och Odd pratar mycket om barnens uppväxt här borta. Vad målet är med uppfostran. Den svåraste utmaningen är att vi vill ge dom allt dom pekar på men då försvinner också tron på sin egen drivkraft och förmågan att kämpa sig till sina mål. Känslan av att uppnå något själv, tillexempel spara till något man verkligen vill ha är både rolig och viktig. Och här kommer jag behöva bromsa mig själv så att jag inte ger dom hela världen utan istället inspirera till hur dom själva kan få hela världen.

Men hur gör man egentligen det? Jag tänker att tillexempel här borta så får Gillis en glass om dagen. Men han får be om den själv. Följa med mig, säga hej till personalen och peka på vad han vill ha och säga tack. Inte bara få en glass. Och när han blir äldre så kan det tillexempel vara att "Såklart du ska ha en moped om du vill, hur har du tänkt att göra då?" Och så kommer man in på sparande, sommarjobb och mål. Peppa till att allt går, men det måste finnas lite ansträngning.

Mitt mål är att om någon frågar Gillis och Sally i vuxen ålder hur deras barndom var så hoppas jag att dom svarar "Trygg men lite knasig". Jag tror att låter man barnen få växa upp med föräldrar som ser utan för boxen och inte gör allt för att passa in slaviskt så kommer man också få barn som gör det och det i sin tur är viktigt som vuxen. Att det är naturligt att gå sin egen väg att göra på sitt eget sätt.