Tomt skal? | Isabella Löwengrips blogg

Vem är du egentligen utan ditt jobb ? Mamma fru kompis kollega osv absolut men det känns som att jobbet är ditt kall i livet vilket känns oerhört sorgligt. Finns ingen djupet i denna blogg eller i dig själv ? Du verkar inte tro på ngt, känns inte livet lite fattigt ? Skulle man prata om tex dödsfall skilsmässa en olycka så är du snabb med att tänka tex finns det ngn försäkring med i bilden? Äktenskapsförord osv osv. Man måste inte tro på Gud för att vara en ”djup” människa som tänker och reflekterar men det måste finnas utrymme för den typen av tankar. Hur kan man bara leva i ett ekorrehjul ? Gillar dig men du känns tom. Du känns väldigt ofta som ett tom skal. Tyvärr. Kram

Svar: Oj vilken spännande fråga. Först och främst så tror jag att vi uppfattar jobbet olika. Om man ser på sitt jobb som något som är tråkigt och man jämt räknar ner till semestern, förstår jag att det är svårt att förstå att jag i princip lägger hela min själv i företagen. Men för mig är jobbet min stora passion i livet. Det ger mig en oerhörd lycka varje dag. Men absolut, du har rätt. Att svara på vem jag är utöver mitt entreprenörskap är svårt, för det är en så stor del av mig och har varit sedan jag var 16 år. Att bli mamma gjorde att jag fick en mer hälsosam balans till jobbet, att istället för att ett kall så har jag nu två.

Du frågar om det inte finns något djup i bloggen eller i mig själv, det är två helt olika frågor. Bloggen är ju mitt jobb och jag försöker alltid hitta en bra medelväg mellan att vara privat men samtidigt i min jobbroll. Det är ju så mycket människor som följer mig varje dag så det är en gräns som måste vara tydlig för mig. Jag förstår att det kan uppfattas lite platt ibland, möten, resor, chili, middagar, hämtning, lämning och så snurrar allt runt. Det är svårt att få in mycket mer djup för det blir så utelämnade, men under åren har jag skrivit om mycket som har varit väldigt personligt. Det har varit acne, mobbning, kroppsideal, tuffa stunder i mammalivet, psykisk ohälsa, ADHD, problem med min familj etc. Vissa frågor vill jag lyfta fast det är oerhört privat, just för att visa en bredare bild.

Privat är jag en väldigt reflekterande person. Jag vänder och vrider på varenda åsikt jag har. Utmanar mina värderingar och strävar efter att bli en så bra medmänniska som det går. Jag försöker också matcha mina värderingar i mitt jobb, som tillexempel att våra bolag ska vara familjevänliga - En kvinna ska aldrig behöva välja mellan karriär eller familj.

Du har rätt i att jag inte tror på något. Det kan jag hålla med om är trist. Jag tror inte att det finns liv efter döden och jag tror inte heller att det finns något större runt omkring oss. Inget syfte alls. Men det gör mig inte till ett tomt skal. Sedan har du också rätt i att jag är väldigt rationell, och det kan yttra sig som tillexempel med äktenskapsförord. Jag tror på äktenskapet men jag vet också hur stor sannolikhet det är att man skiljer sig och då gäller det att ha en plan. Det gör mig inte heller till ett tomt skal utan snarare att man står stadigt i livet när man tar hänsyn till eventuella scenarion.

Jag hoppas att ni som läser bloggen ser värmen bland raderna. Att jag är rätt öppen kring upp och nergångar. Hur jag som karriärista och småbarnsmamma ändå får ihop allt. Visst det är alltid intorkade russin på golvet hemma och ni klagar ibland på fläckiga mattor (då skulle ni se våra soffor) men har man höga ambitioner med allt annat får man ibland se förbi sådant :-)