Idag svullnade mina fingrar upp så att mina ringar inte går på längre. Kändes helt fel att gå runt med magen i vädret utan ring på fingret. Jag vill ju visa att jag är gift. Jag funderar på att inhandla en ring i silver i en storlek större och ha under tiden istället. Eller kanske runt halsen? Får prova. Hos barnmorskan idag så hade vår skrutt glidit ner ännu mer. Gud så det sticker i livmodern när han gör det. Mer fixerad än så här kan han nog inte bli. Ibland tycker jag synd honom som ligger där, fastklämd i mörkret med huvudet nere i bäckenet och kan inte röra sig. Tur för honom att han inte vet något annat. Snacka om paniken annars. Jag vet att förlossningen blir tuff men jag kan inte låta bli att längta efter det. Vilken jäkla kraft jag kommer att känna, att föda vårt barn! Än så länge är min kropp pigg och stark, jag sover längre och mer än vanligt nu när jag är mer ledig men jag känner inte av några krämpor än. Jag tror att jag har mycket att tacka för gravidyogan jag har hållit på med varje dag hemma sedan augusti. Just att sträcka på sig är så fantastiskt skönt. Såhär börjar jag min dag och avslutar den. Ibland bara mot en vägg, eller i hundens position på golvet med fötter och händer på mattan och upp med kroppen som ett v. I början av graviditeten fick jag ont i ländryggen men efter att regelbundet strecha ryggragen så gick det över.