Sänkta ingångslöner? | Isabella Löwengrips blogg

Jag har haft en härlig söndag. Fått en massa jobb gjort så nu ligger jag i fas när jag kommer till kontoret imorgon, sedan har jag hunnit med en promenad i solen med Angelica och en fika på KMK. Och vid fyra hade jag pedikyr-tid inbokat på Sturebadet, simmade även i en timma. Köpte med mig sushi hem till middag.

Läste lite om Folkpartiets förslag till lägre ingångslöner för unga människor och jag vet inte riktigt hur jag ställer mig till det. Självklart försvårar det för människor att komma in i jobbkarusellen om första-lönen är för hög. En nyanställning är en stor risk för ett företag om man anställer fel så på så sätt skulle fler företag våga anställa om lönen var lägre. Men samtidigt känner jag att de ingångslöner många unga har idag på sitt jobb inte är speciellt högt. Att jobba på ett café, i butik eller någon form av assistent-tjänst på ett företag ger ingen hög månadslön, det vet vi alla om och jag har svårt att se att många klarar sig varje månad om man minskar ännu på den. Jag tror att lägre lön även minskar engagemanget hos en anställd och en person på jobbet som inte vill vara där är en situation ingen chef vill ha. Istället tror jag på det spåret som Alliansen redan har varit duktig på och det är att sänka arbetsgivaravgiften och göra det ännu billigare för företagen att anställa. Det är inte den anställdes lön som ska sänkas, då börjar man i fel ände snarare minska kostnaden för att anställa . Jag tror inte folk förstår hur dyrt det är för oss företag att ha en person anställd, har en person en lön på 250 000 kr per år kostar det arbetsgivaren 500 000 kr. Dessutom har vi LAS (Lagen om anställningskydd) som gör att man inte kan sparka en person som man har anställt vilket också gör att man inte vågar.

Jag tror att ska vi minska arbetslösheten så ska vi satsa på dessa saker: 1. Gör det billigare för oss företag att anställa 2. Skolor borde ha mer praktik och samarbeta med företag, knyta kontakter tidigt. 3. Göra om LAS och turordningsreglerna. Sist in först ut tjänar inget företag på alls.

Sedan har jag också en tanke på någon form av bonussystem för de företag med anställda som väljer att lägga några timmar då och då på att vara mentorer åt unga som vill in i marknaden eller själv starta företag och behöver bollplank. Vi har en enorm generation 40/50-talister som har såå mycket att lära ut till unga. Ja mena - hur coolt vore det inte att ha en erfaren man eller kvinna som man träffar någon gång i månaden själv eller med andra, över en lunch och bara pratar jobb och ideér? Det är ju superroligt!

Synen på arbete måste förändras. Vi blir äldre och kommer att jobba längre. Vi kommer inte kunna ha samma arbetsplats hela livet och med LAS skapar man en falsk trygghet för människor. Avskaffar vi LAS blir det enklare att byta jobb eftersom företag vågar anställa. Jobbcirkulationen kommer att öka vilket gör att fler människor får in en fot i arbetslivet. Förutom fler i arbete tror jag även att människor kommer att bli lyckligare. Jag läste en undersökning förut som sa att anledningen till att många personer är deprimerade är att de inte trivs på arbetsplatsen. Därför ska man underlätta för människor att byta jobb om man vill.