Saker jag inte klarar: | Isabella Löwengrips blogg

... Att vänta på en broöppning! Alltså bara tanken får min kropp att klia. Jag ogillar att sitta still och ännu värre blir det av bilköer eller som nu då vi verkligen står till en lång stund. Det känns som om jag ska sprängas om jag är kvar i bilen. Det är tortyr att stirra på vägen som delats på två. Löste det genom att hoppa ut och skutta med Gillis en stund. Befriande. Längtar till att Gillis kan springa runt, då har jag en naturlig anledning att kuta efter :-)

[showhide type="post" more_text="Show english translation..." less_text="Show less..."]

I can't deal with waiting for the bridge to open. Just the thought of it makes my skin crawl. I don't like sitting still and it's made worse by traffic or like right now, when we have to wait for a longer while. It feels like I'm going to explode if I stay in the car. It's torture to stare at the road that's been split in two. I solved it by jumping out and playing with Gillis for a while. It felt freeing. I can't wait until he's old enough to run around, that will give me a natural reason to run after him :-)

[/showhide]

Ha ha.. Valde helt fel strumpor till Gullis ser jag nu. Förvirrad mamma.