Jag kom hem halv sex idag och var helt slut. Många var förkylda på Aftonbladet igår så jag hoppas att jag inte har dragit på mig någonting men det kanske inte märks så fort. Odd var också supertrött så vi köpte pizza till oss och gav Gillis blodpudding (perfekt äta-själv-mat). Var så sugen på en margherita med bara ost och tomat. Nu har jag precis lagt Gillis så jag ska ta en lååång dusch och pyssla om mig själv. Sedan ta på mig en pyjamas och bädda ner mig i soffan bredvid Odd och läsa en bok. Vardagströttheten är betydligt tuffare när man har barn, man kan liksom inte bara checka ut när man kommer hem från jobbet och lägga sig raklång i soffan utan man har ju sin älskade plutt att ta hand om. Dock är det inte jobbigt att ha barn tycker jag, det jobbiga ligger i kraven på sig själv att man ska vara en bra förälder trots att man är trött. Man får dra ner tempot helt enkelt och sänka kraven. Gillis och jag har badat balja och läst och pysslat med hans gosedjur, det räcker gott och väl. Dessutom har han haft en rolig dag med Odd. Jag har sagt det förut, det dåliga samvetet kommer så fort men det gäller att inte ge det någon plats, man gör så gott man kan. Jag försöker intala mig det varje dag och det hjälper. Det är så lätt hänt att varje dag hamna i tankemönster såsom jag kunde presterat bättre på mötena idag, jag kunde ansträngt mig mer och faktiskt gått och handlat, jag kunde ha lekt mer pedagogiskt med Gillis... Listan kan göras så lång. Men hur skulle man må om det var så man tänkte jämt? Då trycker man ju ner sig själv. Jag försöker vända på det och tänka på vad jag har uppskattat under dagen istället och vad jag varit duktig på .. Samt skriva en lista över det jag inte hunnit med.. Och ta det imorgon istället :)