I bilen påväg till efterkontrollen idag så blev jag alldeles gråtfärdig. Jag insåg att det var sista gången som jag skulle in till Birgitta. Världens bästa Birgitta. För två år sedan kom Odd och jag dit för att vi väntade Gillis, nyfikna och nervösa över vårt första barn och idag var det dags att säga hejdå på rikigt. Första gången när jag klev in här var jag i tolfte veckan och ut går jag som mamma till två. Här inne i Birgittas rum har jag fått följa våra barns utveckling i magen, lyssnat på hjärtljuden, fått säga hej på ultraljud, jag har gråtit och varit trött men för det mesta varit väldigt peppad. Privata barnmorskor blev som en trygghetszon, ett ställe jag längtat till vid varje besök. Birgitta äger mottagningen och jag hoppas att jag blir som henne när jag är äldre, samma passion för det jag gör trots att jag är i pensionsåldern. Jag tror inte att hon läser det här men jag vill ändå säga tack och ni som plussar snart och letar MVC - Gå dit! Efterkontrollen gick bra, jag har ju inte fått någon bristning alls vid någon av förlossningarna turligt nog. Så besöket var mer gulla med Sally och kramas hejdå. Tänk! Nu har jag tagit mig igenom det här skedet i livet. Väldigt stort :)