Panikångest | Isabella Löwengrips blogg

Läste igår att du hade panikångest. Jag har också det, när känner du av det och har du några tips på att inte få panikångest? Tack för att du skrev att du hade det!

Isabella svarar : Jag tror att jag har skrivit om det förut. Men när jag råkade ut för ett sexuellt övergrepp utomlands förra året så skapade det posttraumatiskt stress hos mig och panikångest. Hela mitt liv ändrades, vanor ändrades och att jag samtidigt var offentlig gjorde det hela lite värre. Tyvärr har jag inte skrivit så mycket om det i bloggen när jag har mått dåligt. Jag var rädd att skriva om något som jag inte visste så mycket om eller inte kunde hantera. Idag är det bättre och jag kan hantera det hyffsat.

Att sova mycket och inte dricka alkohol är A och O. Nu förstår ni varför jag dricker väldigt sällan. Sedan undviker jag ställen som låter mycket och många människor trängs på, som T-Centralen och andra platser. Att gå ut på krogen är svårt eftersom jag har svårt för om en person kommer fram bakom mig , jag vill helst ha kontroll och se vilka människor som befinner sig nära mig och det är svårt på en klubb. När jag väl är ute är mina vänner runt om mig som en ring, det låter töntigt men så är det.

Jag har även lärt mig att panikångesten bryter ut när jag är väldigt stressad och känner mig tvingad till något. Då bryter jag hop, gallskriker på golvet tills jag inte får luft. När det var som värst åkte jag till psykakuten, Nils fick ingen kontakt med mig. Allt det här hände även under Lets Dance perioden, och konstigt nog efter varje fredagsfinal. Alltid hem och gråta. Jag tror det var stressen och pressen som kom efteråt.

Idag är det bättre. Jag lyssnar på mig själv hela tiden, jobbar inte lika hårt och är noga att inte utsätta mig för saker som jag tycker är jobbigt. Krogliv, alkohol och fulla människor bland annat eftersom det var där övergreppet skedde. Jag är arg på personen som har tagit en del av min frihet, men samtidigt är jag glad att jag mår så pass bra i alla fall. Att jag fortfarande kan tycka om mig själv, för det var ju inte mitt fel.