Vilken dag det blev igår. Mitt flyg var först inställt till Arlanda och jag ställde in mig på att åka tillbaka in till Clarion Post där vi hade haft möten och stanna över natten. Något jag absolut inte hade lust med då jag ville hem. Men plötsligt hör jag någon från SAS rop upp mitt namn och då hade jag blivit ombokad till Bromma och flighten gick på en gång. Väl framme vid 20.00 fanns det taxibilar, jag var hemma strax efter. Otroligt skönt att få komma hem. La mig på Odd som låg i soffan och låg där en lång stund. Det som hände igår var hemskt. Det är lika hemskt och overkligt idag. Men jag måste säga att jag är stolt och rörd över allas agerande. Jag tycker att Sveriges poliskår var otroligt snabba med att få ut en bild på den misstänkte, city utrymdes snabbt, journalister och fotografer undvek detaljer och bilder på skadade, Stefan Hector från NOA gjorde en bra presskonferens, vår Statsminister Stefan Löfvén lugnade landet och höll ett bra tal. Men mest fantastiskt var nog Stockholmarnas stöd mellan varandra. Jag följde #Openstockholm på Twitter och där kunde man följa hur hundratals hjälptes åt med att öppna upp kontor, folk skjutsade varandra, matbutiker hjälpte till med mat till barn vars föräldrar inte kunde komma hem. Det var rörande. Vid 22.00 var alla mina anställda hemma tryggt. Då gick luften ur mig och jag somnade på studs. Idag vaknade jag upp påverkad av igår men också med en stolthet över vårt land. Vi står stadigt.