Jag lät följarna på min Facebook-sida rösta om kvällens önskeinlägg. Denna vann! Oj var ska jag börja! Jag slängde ur mig frågan nyss till Odd när vi åt middag. Vi kom nog fram till att våra motgångar och framgångar hör ihop. Det vi pratade om var först och främst att vi är ett offentligt par, det är tuffare än vad man kan inbilla sig att ständigt bli granskad, få otrohetsrykten spridda eller annat förtal. Senaste ryktet som gick var att Odd misshandlade mig. Hur tacklar man en sådan sak? Hur förklarar man att det inte stämmer? Skriva ett långt inlägg om det och berätta hur bra Odd är eller bara strunta i det? Jag valde det sista. Fortsätter vi på motgångarna så har det varit tufft med min familjesituation. Trots många år av terapi för min del så har jag fortfarande ärr som tär på relationen. Det är nästan nu efter tre år tillsammans och snart två barn ihop som jag inser att Odd inte är som han jag uppfostrades av. Jag har inte haft det lätt och när vi blev tillsammans och flyttade ihop så var det lite som att Odd fick tämja en häst (alltså mig). I tidigare relationer har jag kunnat sparka åt alla håll och trycka på varenda knapp som finns för att liksom testa "Kommer han att lämna mig nu?" "Hur arg blir han?" "Orkar han?". Odd har världens största tålamod och står stadigt, tack vare det har jag insett att jag inte behöver testa honom, han finns där för mig. Alltid. Och jag såklart för honom. En till tuff sak att hantera har varit min ADHD. Det är svårt att leva med någon som har det. För det mesta tror jag att det är roligt och intensivt men jag förstår ju att han bli tokig på mig. För att ni ska förstå, tänk er att jag inte har något filter utan den tanken jag tänker, den känslan känner jag direkt väldigt stark. Därför hoppar jag ofta med hur jag är men för det mesta är jag faktiskt glad. Lägg på att jag måste ha listor för allt. Som ikväll så gjorde vi en lista för mig vad jag ska göra ikväll (äta, duscha, plugga, Mästerkockarna) och i vilken ordning. Ibland ser jag att Odd inte riktigt orkar med ett till barn här hemma (jag) men han visar det sällan. Svar på din fråga, våra motgångar handlar ofta om sakerna ovan. Om offentligheten som alltid är ett tärande moment, om mina relationsärr som ibland vill lägga käppar i hjulet och om min ADHD som vi ständigt måste anpassa oss för. Då och då blir det för mycket och då får vi prata ut om allt. Odd har inte lika mycket att jobba som på jag har så våra motgångar handlar sällan enbart om honom. Jag kan tycka att han är lite långsint ibland men det är nog det :) Våra framgångar som par är hur vi hanterar varenda relationsgupp. Hur bra vi är på att kommunicera, se oss som ett team. Vi är väldigt trygga med varandra. På vårt bröllop så spelade vi Eric Gadds låt "Vi kommer aldrig att förlora". Det är vår låt. Den beskriver vår resa väldigt bra med människor runt om oss som gjort allt för att vi inte ska vara tillsammans men allt det har gjort oss starkare. [youtube]https://www.youtube.com/watch?v=BNSMJtjI4N8[/youtube]