Nervositet och äventyrslust | Isabella Löwengrips blogg

Det är nya känslor jag får bekanta mig med i samband med skilsmässan. Här kommer några av dom som flimrar förbi eller ibland sköljer över mig:

Nervositet: Jag är sällan nervös över saker. Jag tar emot livet och allt som sker med en stor förväntan men ändå på stadiga fötter. Men ibland blir jag knockad av just nervositeten att greja det här. Jag kan vakna mitt natten av att jag funderar på hur jag ska lösa om båda barnen och jag blir magsjuka samtidigt, kommer jag orka resa lika mycket som vi tidigare gjort? Kommer jag klara av att vara utan dom vissa högtider? Hur kommer jag att hantera den där regniga tisdagen hemma i huset helt ensam och saknaden lägger sig som ett stryptag runt halsen och ångesten fyller kroppens alla celler. Jag vet att jag väntar tuffa stunder framför mig och det gör mig nervös. Men jag litar som alltid på min förmåga att klara av det. Jag har gjort det många gånger förr.

Dagens plagg här hemma: skjorta Stylelevel, jeans Lindex och skor Flattered.

Äventyrslust: Jag bestämde mig tidigt för att våga vara glad när jag faktiskt känner den känslan. Jag har gett mig stunder i min ensamhet för reflektion men jag har också fyllt upp dagarna med roliga saker. Jag har gjort en lista på allt jag är sugen på att göra på min fritid och nu betar jag av den. Äventyrslusten för livet har minst sagt vaknat och det gör mig glad. Det är inte bara jobb eller barn jag varvar mellan utan jag försöker göra saker för Isabella. Oavsett om det är en solig resa med vänner eller baka en äppelpaj till kvällsjobbet från lägenheten jag växelbor i. Jag försöker helt enkelt njuta av vardagens alla dagar, oavsett om det är med barnen eller inte. Jag, liksom alla ni andra som går igenom samma sak - Vi grejar det här. Jag försöker inte vara så hård mot mig själv. Idag blev handlingen till mestadels frysmat men istället för att kritisera mig själv över det tänkte jag "yes, vad bra det går att storhandla med två minisar (trots att plånboken glömdes och jag fick vända)". Allt kommer att bli bra, det tar lite tid bara att landa i nya rutiner men det är okej. Det är också okej att vissa dagar är skit och andra nästintill euforiska. Allt är okej att känna.