Natta i eget rum | Isabella Löwengrips blogg

Svar: Först av allt, om det är något jag har lärt mig så är det att det finns inga metoder eller sätt som fungerar på alla barn. Sömn om något är så individuellt och man får hitta sitt eget sätt utifrån hur sitt barn fungerar. Men eftersom du frågar så berättar jag hur vi gjorde. Det stämmer, jag var Gillis levande napp i fem månader, han kunde bara somna med bröstet i munnen. På dagarna så somnade han i min famn eller när jag ammade i sängen och på nätterna la jag honom genom att amma och sedan försöka smyga därifrån. Vaknade han under natten (vilket skedde varje timma efter tolv) så var det bara bröstet som fick honom att somna om direkt. Och ni som har bebisar vet att man hellre är levande napp och får sin bebis att somna om direkt än att ta världens strid klockan tre på morgonen .. Allt för att få lite extra sömn.

Men när Gillis närmade sig fem månader stod jag inte ut mer. Det enda jag drömde om var att få sova själv. Och framför allt sova utan att bli störd konstant. Då bestämde jag mig för att Gillis skulle få lära sig att somna själv i sin säng, utan bröstet. Så en fredag bestämmer vi oss för att vänja honom med det. Det är känt att alla förändringar tar tre kämpiga dygn. Vilket är sant. Men det blev inte så kämpigt som jag trodde. Första kvällen så väntade jag ut honom tills han var riktigt trött (men inte övertrött) sedan la jag honom i hans egen säng och från början var han nöjd men efter en stund förstod han att jag inte skulle ta upp honom. Då började skriket. Jag smekte honom över huvudet och magen och sa till honom "Nu överdriver du Gillis, det är ju ingen fara, du ska bara få sova i din egen säng, jag är ju här bredvid". Meningen fungerade mest som ett mantra för min egen del, för att orka stålsätta mig när han var ledsen.

Det tog en timma första kvällen, 20 minuter andra och fem minuter tredje. Sedan sov han utan att vakna en enda gång till ett på natten (nu är vi inne på tredje veckan och det håller i sig). När jag har ammat honom till sömns så har han jämt vaknat efter 40 minuter flera gånger och saknat mig, det händer inte längre. När vi flyttade för två veckor sedan så bestämde vi att han skulle få sova i eget rum. Nu var han ju van med sin säng så det var inget problem alls. Vid sex på kvällen så får han bada och vid sju så går vi in i hans rum och ta med oss en flaska ersättning eller välling och så lägger jag honom ner och sätter mig på en pall bredvid. Jag sätter på speldosan från Philip Avent som även visar stjärnor i taken och så får han äta i sängen vilket tar cirka en kvart och sedan brukar han somna av sig själv. Ibland ligger han och vrider på sig och vissa kvällar blir det skrik men inte mer än i tio minuter och han ser mig bredvid hela tiden så skriket handlar mer om att han är trött, inte att han tycker att det är obehagligt.

Sedan vaknar han vid ett igen och då går Odd ner och lägger en hand på magen och då somnar han om direkt. Nästa gång han vaknar är vid fyra och då går jag ner och då är han hungrig och då har jag en flaska redo vid sängen (tetrapack, bara att hälla upp), och då äter han på 15 minuter och somnar om. Jag går och lägger mig igen och så vaknar han vid sex igen. Då bär jag honom till vår säng och så får han amma och så slumrar vi till igen till sju.

Att vänja honom vid egen säng i eget rum är det bästa vi gjort! Men det var lagom att vänta till fem månader för vår del. Gillis måste vara redo men även vi (det är ju en strid att ta i början). Fördelningen mellan Odd och mig är också väldigt bra för klockan 1 är en hemsk tid att kliva upp för min del men inte för Odd, och stiga upp fyra för mig är inget problem då jag har sovit från tio och är hyffsat pigg. Dessutom somnar jag om på en gång.

[showhide type="post" more_text="Show english translation..." less_text="Show less..."]

Hi Isabella!

You wrote about getting Gillis to sleep in his own bed a few months back. How did you do it? I've got a three month old baby boy who will only fall asleep next to me if I breastfeed him first. I feel like a walking dummy!

Answer: first of all, there's not only one way to do it because sleep is so individual. But since you ask, I'll tell you what we did. I was Gillis walking dummy for five months. He'd fall asleep after eating and then I'd try to sneak off, but usually he'd wake up missing me and cry (at midnight and every hour after). Feeding him was the only trick to get him back to sleep that worked and when you have a small baby you'll do anything to get them to fall asleep as quickly as possible so that you can sleep too.

But when Gillis neared five months I decided that I couldn't stand the sleep pattern anymore. I dreamed about sleeping by myself without getting disturbed. I decided that he needed to learn to sleep in his own bed. We tried it one Friday night and they say that all tough changes take three hard days. So true. But it wasn't as hard as anticipated. The first night I waited until he was really tired but not too tired and then I put him in his bed. At first he was fine with it but when he realised that I wasn't going to pick him up the crying started. I stroked his head and tumny and said "now you're exaggerating, Gillis, it's ok, you're just going to sleep in your own bed, I'm right here". The sentence worked as a calming mantra on my part to not crack because of the crying.

Ot took an hour the first night, 20 minutes the next and 5 minutes the third. Then he'd sleep without waking up until 1 am (third week now and still going strong). Before he'd always wake up after 40 mins missing me but not anymore. When we moved two weeks ago we let him sleep in his own room and that's been great. Around 6 pm he gets a bath and then at 7 we put him to bed with formula or gruel. I put on the music box from Philip Avent that projects stars over his bed and then he eats for ca 15 mins before he s asleep. Sometimes it will take longer or he'll cry, but since he can see me next to him it's because he's tired not because he misses me.

When he wakes up around 1 Odd goes down and then around 4 I'll go down and he'll fall asleep again within 15 mins usually. I'll go to bed again and then around 6, I'll go get him, he eats and then we sleep until 7.

Teaching him to sleep alone the best thing we've done! Five months was a good age. The way we divide it up is good too, Odd doesn't mind getting up at 1 and I'm fine with getting up at 4, beCause then I've been asleep since 10. And I always fall back asleep immediately. [/showhide]