När jag träffade Elaine igår så började vi prata om ett av våra knasiga minnen .. Och på tal om att bli mer ekonomisk och hålla koll på kvitton är det här en väldigt knäpp historia .. Förra året så var jag och Elaine i Barcelona över en helg, på flygplatsen på väg hem så sitter vi och äter och jag får i mig alldeles för mycket laktos. Ni som också är överkänsliga vet vad som händer då. Hur som helst, Elaine sitter i ett viktigt telefonsamtal innan vi ska kliva på planet och jag känner hur jag verkligen måste springa på toaletten. Det krisar liksom. Hur som helst, så kutar jag dit utan att säga till Elaine. Efter en stund inne på damtoan så inser jag att det såklart inte finns något toalettpapper. Fan tänker jag och börjar ropa till människorna i båsen runt omkring, ingen svarar och ingen vill ge mig papper (känner mig som Elaine i Seinfeld .. ). Efter ett tag har alla människor lämnat toaletten och jag sitter där helt själv och är fortfarande i stort behov av papper. Samtidigt hör jag hur dom börjar ropa upp att vårt plan ska åka och Elaine har ju ingen koll på var jag är. Jag ringer henne och hennes telefon är upptagen, jag skickar ett meddelade och skriver "DET ÄR KRIS KOM TILL TOALETTEN ÄR FAST UTAN PAPPER". Hur som helst, paniken växer och jag börjar fundera på alternativ. Letar i min väska efter något pappersliknande. Tillslut hittar jag min plånbok, det finns inga sedlar i (och det har varit too much) men jag hittar massor av kvitton. Kvitton som ska till min bokföring i företaget. Jag börjar titta på alla kvitton och letar vilket som har ett litet belopp, alla kvitton som jag använder blir jag betalningsskyldig till så alla representationskvitton från Restaurang Pontus på 2000 kr låter jag såklart vara och försöker hitta alla kaffe/taxi kvitton. Max 200 kr per kvitto blir min toa-gräns. Precis när jag har spenderat flera hundra kronor på att torka mig flyger Elaine in i damrummet med massor av papper samtidigt som hon gråter av skratt. Gissa om jag alltid kollar efter papper INNAN nu. .. Den här historien var jag alltså tvungen att berätta för min revsior om varför mina kvitton var borta. Jag kommer aldrig någonsin i hela mitt liv glömma hans min efter min story. Vad hade ni gjort??