Läbbigt grönt godis | Isabella Löwengrips blogg

Jag var lite avis på alla som fick påskägg i år så jag bestämde mig för att ta saken i egna händer och köpa godis på Birka Gott i Vasastan, bästa godisbutiken. Jag skippade dock ägget runt, det hade varit som ett slå in ett paket till sig. Lite märkligt. Dock ville Odd från ingenstans lägga in sina favoriter i min påse och jag kände genast hur mina gravidhormoner började svaja. Grejen är att Odd och jag har totalt olik smak. Han gillar 1. Allt som är grönt. Och jag tycker att man kan ha som tumregel på att allt grönt godis är läbbigt godis. Som geléormar tillexempel och marmeladkulor. 2. Lakrits. Jag har ju förstått på er läsare att lakrits är en favorit men jag får inte till det. Själv har jag en mix av superbarnslig smak och tantsmak. Pez får jag inte nog av, samma sak gäller tänder och rosa mandlar och mint. Egentligen är det ju inget problem att gilla olika saker men jag stör mig på att geléormarna geggar av sig på allt annat godis. Det blir ju en gelatinhinna på allt!

Här är Odd och jag i en godispåse, blandade favoriter. Men det är väl lite så livet som gift är. I början älskade jag att vi kunde dela på en Gott & Blandat för jag åt allt gult och han åt resten. Men nu så är det inte lika gulligt längre och jag vill hellre att vi tar varsin påse för att slippa läbbigt daller-godis :)

Jag ska förresten börja på en ny bok idag! De hemliga breven som är en fortsättning på Munken som Sålde sin Ferrari . Det är svårt att beskriva vad böckerna handlar om. Men om man är intresserad av att utveckla sin inre resa, maxa sitt inre jag så är böckerna otroligt inspirerande. Jag har lovat mig själv att läsa om Munken som sålde sin Ferrari minst en gång per år. Förresten Gillis kan tyvärr inte ta åt sig av äran av Plusplus robot-hunden utan den har jag gjort....