Kan jag få duscha? | Isabella Löwengrips blogg

Det är en sak som jag har gått och tänkt på angående det här med att leva i en jämställd relation. Odd och jag gör verkligen det och så har det varit sedan dag ett. Bådas karriärer är lika viktiga, vi delar upp ansvaret hemma och med barnen etc. Men jag har hittat en liten pyttegrej som jag inte tycker är riktigt lika. Jag tror dock att det mest ligger hos mig själv;

Om vi alla är i ett rum och umgås och jag tillexempel måste kissa eller gå och duscha så kommer jag på mig själv säga till Odd om det eller rent utav fråga "Är det lugnt om jag går och tar en dusch?". Odd skulle aldrig göra så. Vill han duscha så ställer han sig upp och går iväg, hämtar ny handduk och tar en dusch. Och i och med att jag frågar så får jag märkligt nog ett nej ibland också. "Är det inte bättre att du duschar senare eftersom jag ska börja med maten snart?". Och jag svarar "jo det är det ju". Återigen, Odd hamnar inte i sådana situationer. För han frågar inte. Så där står jag och lagar mat med barnen. Han duschar.

Jag förstår ju att mina frågor om toalettbesök bara är i mitt huvud. Jag testade idag att bara försvinna in på toaletten och göra mitt. Men då hade jag ett barn som plötsligt frågade "VAR ÄR MAMMA". Och tillslut så satt jag där och gjorde mina behov med två minimänniskor framför mig. Nästa gång ska jag låsa dörren.

Är det någon som känner igen sig?!