Installationen av Donald Trump | Isabella Löwengrips blogg

Jag satt chockad igår och följde installationen av USA:s nya president. Allt kändes som ett stort skämt. Jag hade hoppats få se en ny verklig Trump men det var samma hårda utspel. Talet för mig gick inte ihop, det var svårt att följa. Extremt populistiskt. Jag har så svårt att förstå hur han har mage att säga att han är en av folket. Han är en galen men smart människa som nyttjat missnöje till sin största fråga. Men nu är han etablissemanget och det ska bli intressant om än sorgligt att följa vad hans lösningar blir.

Om jag ska sia i framtiden tror jag att missnöjesvågen fortsätter och vid nästa val i Sverige är Sverigedemokraterna Sveriges största parti. Jag tror att vi kommer att få höra ett lika populistiskt tal av Åkesson då också under valnatten. "Jag är en man framröstad av folket och nu ska jag lösa era problem. Gör Sverige bra igen". Det är det sista jag vill men jag har svårt att tro något annat. Historien går i cykler som med allt annat och ibland krävs det år av denna typ av ledare för att de större partien ska vakna till. Sedan inser befolkningen att det inte finns en vettig långsiktig politik bakom och då tröttnar man och röstar tillbaka det trygga, stabila som fungerar för ett helt land.

Och just därför får jag ingen panik över det som sker i världen. Missnöjesvågen får dra förbi. Jag står i alla fall stadigt och väntar ut även om det tar många år. Det som håller mig uppe är tron på att alla människor är lika mycket värda och att vi får hjälpas åt när det krisar även om det är en bekostnad på kortsikt. Alternativet att stänga människor ute och ro om sitt egna är något jag aldrig kommer att ställa upp på.