Jag har länge funderat på varför man aldrig riktigt blir lycklig. Varför kommer man aldrig till en punkt i livet där man känner att "nu är jag tillfredställd och verkligen lycklig" Okej den kanske varar för stunden men vips så är den borta. Allt vi gör här i livet, gör vi för att vi i slutändan ska bli lyckliga. Men finns det någon måttstock som mäter lycka? Hur vet jag när jag egentligen är lycklig? Och om jag inte vet vad som skulle göra mig lycklig, vad är det då som jag strävar emot? Varför kan jag inte nöja mig med mitt liv nu? Ju mer man jagar efter lyckan, desto snabbare springer den ifrån dig. Lycka är inte beståndig, ändå envisas vi med att tro att "klarar jag det här provet" "Vinner jag den här matchen" Ja då blir jag lycklig. Problemet med vårt tänkande tror jag är att vi bara tycker att målet är lycka. För att känna sig lycklig längre så måste man uppskatta vägen till målet, inte bara målet. Men det är svårt! Jag vet! Därför kommer jag denna vecka att prata mycket om lycka, inte hur man blir lycklig utan hur man blir lyckligare. Nu när du sitter framför datorn, ta fram ett block eller fundera i huvudet på vad du tror står i vägen i ditt liv för att du ska kunna bli en lyckligare människa. Vad är det som hindrar dig från att känna lycka? Du får gärna skriva i kommentarsfältet! Imorgon berättar jag vad jag tror står i vägen för mig.