Alltså Gillis, vilken brorsa! Hans nya grej när han och Sally åker vagn ihop är att hålla i hennes hand. Precis hela resan. Jag blir så fylld av kärlek när jag ser det att ögonen fylls av tårar. Gillis är en liten storebror på snart 18 månader men ändå har han liksom tagit in henne i hans liv. Jag trodde att hon skulle vara som luft här hemma i början (eller hans värsta fiende). Men han ska gosa lite då och då med henne. Imorse när hon låg i min famn så avbröt han sin lek, satte sig bredvid mig och la hans huvud mot hennes. Andra stunder pillar han med hennes hår eller tår. Nu blir det en massa kaffe, varken Odd eller jag har sovit speciellt bra inatt (Sally sov 22.00-01.30 men sedan vaknade vi varje 1,5 h), senare idag kommer ett sjalproffs från Ergobaby hit och ska lära mig knyta! Spännande!