I run my world | Isabella Löwengrips blogg

Det var intressant att se att så många har kommenterat programmet med mig och Quetsala Blanco. Vissa pratar om att vi romantiserar både två fast åt olika håll. Jag det positiva perfekta och Quetsala det mörka. Jag skriver ingen ytlig lättsam blogg som handlar hur perfekt allt går för mig hela tiden. Det är min positiva inställning till livet som ni beskriver, inte min verklighet eller det jag faktiskt bloggar om. Jag använder alla mina kanaler till att faktiskt prata om det som är jobbigt men på ett vettigt sätt för att hjälpa andra. Jag har gått ut med att jag utsattes för sexuella övergrepp när jag var 17 år på en utlandsresa. Jag har skrivit om mobbningen när jag fick utstå på grund av min akne i högstadiet, jag visade min akne i bloggen för att hjälpa andra, jag låg sjukskriven i tre månader men reste mig, jag har panikångest, jag har utsatts för mordhot och allt har jag skrivit om i bloggen för dela med mig om hur jag känner och att hjälpa andra.

Det är inte roligt att leva med panikångest, att äta sömntabletter för att sömnen är rubbad på grund av hot, att inte kunna befinna sig på en nattklubb med mina vänner normalt utan oroa sig för flashbacks från det sexuella övergreppet. Och jag väljer att prata om det med er för att man måste ventilera sig och att få andra att känna att man inte är ensam. Sedan .. Det ni stör är på, är min inställning till livet. Jag har valt att leva mitt liv med en positiv synvinkel på allt. Det spelar ingen roll vad jag får genomgå, det är en massa jobbiga saker i mitt liv men jag har valt att inte låta det bli en del av mig. Alla människor mår dåligt, men jag är övertygad om att alla människor har ett val. Ett val till sin inställning av livet. Grotta ner dig eller hitta kraft i det du genomgår.