Resumé av veckan | Isabella Löwengrips blogg

Vilken vecka jag har haft! Har nyss dragit på mig en t-shirt och ett par tights och sminkat av mig veckan tänkte jag skriva. Men det känns oftast lite så på fredagar. Veckan inledde med en intervju för Topphälsa, en omslagsplåtning för Amelia, tv-inspelning för SVT som visas i vår, sprungit på totalt 12 möten, hunnit fixat naglarna och shoppat vackra smycken från Lara Bohinic och fina skor, haft middag med mina girls, signat för längre samarbete med VJ1890, varit med om en jättebesvikelse, löst en massa problem och rest mig igen. Egentligen skulle jag befunnit mig iItalien i helgen för ett jobb men jag hann inte. I helgen har jag faktiskt lite jobb som väntar, vilket är ovanligt men efter semestern har jag så mycket energi.

Jag ser alltid livet som en bergochdahlbana, när man redan är inställd på att det är så vardagen fungerar så kommer aldrig chocken. Visserligen är man kanske på helspänd hela tiden men hellre att alltid vara beredd än inte. Men samtidigt får man aldrig stanna upp alldeles för länge och ta något så hårt. Det enda som egentligen rubbar mig ur balans är när privata relationer inte fungerar, men jobb är på något sätt jobb. Jag tror att magsåret förra året fick mig att ändra inställning.

Jag var inne på Pressbyrån en snabbis och framför mig i kön så hörde jag en äldre man skrocka och säga högt till sin vän "att jag visste väl att den där Blondinbella är ett stort misslyckande, som att någon vill komma och lyssna på henne, vad har hon att säga". Det är alltid lite märkligt att hamna i sådana situationer. Förut blev jag extremt taggad av dom och försökte komma på något att säga tillbaka. Då knackade jag ofta på axeln och sa något tillbaka. Idag orkar jag inte ens det, men jag brukar le när personen upptäcker mig, det har jag insett räcker. När man kommer hem och går igenom händelsen igen så brukar jag tänka positivt. Som i det här fallet; "Jag har ju faktiskt föreläst sedan 2008, alltså är jag inne på mitt femte år och är bokad till början av juni och får alltid ett högt betyg vid utvärderingarna, dessutom tycker jag att det är så himla kul".

Alla människor gör saker som går bra eller dåligt, det handlar om hur man hanterar det. Jag säger det ofta och det är sant. Varför ska en liten bula på vägen vara ett hinder när jag redan har klättrat upp för ett högt berg och det tyder på att jag kan ta mig över nästa kulle också.

En av bilderna från porträttplåtning för Economista. Fotograf Nina Sundén.