Frustrerad morgon | Isabella Löwengrips blogg

Gah. Är irriterad på mig själv. ADHD människan i mig har just nu slarvat bort datorladdare, min plånbok för tredje gången på kort tid (jag har fått sämre rating hos banken på grund av spärra körkort) och kontorets andra blippa till hissen. Jag blir så frustrerad. Jag har verkligen skärpt mig på senaste tiden, lagt sladden där den ska vara, viktiga saker i min viktiga låda. Men ändå händer det. Det är som att min väska dessutom har ett eget svart hål, med en egen singularitet längst in. Svart hålet i min väska slukar allt från nappar och kreditkort och på grund av singularitetens irrationella beteende har jag ingen aning över prylarnas händelseförlopp. Är dom ens kvar där i? Finns det fack mot en parallell väska som dom har hamnat i? Jag blir knäpp.

Hemma har vi kodlås tack och lov. Nu längtar jag tills att laddningssladdar blir omoderna och kreditkorten ett minne blott. Att endast hålla koll på min iPhone är liksom tillräckligt. Jaja.. Nu blir det konferens!

Gah. I’m so annoyed with myself right now. The ADHD- person within me has just lost my laptop charger, my wallet and the blip-thingie for the elevator at the office for the third time in a short time (my rating at the bank has gotten worse because I had to cancel my driving license). I’m so frustrated. I’ve really improved the past time by always putting the charger and other important stuff in it’s drawer. Yet this happens. It’s like my purse has a black hole where everything just disappears. This black hole swallows anything from pacifiers to credit cards, and because it’s so irrational I have no idea where the stuff goes. Are they still in the purse? Is there a pocket to a parallel purse that I don’t know of? I’m going crazy.

We have a code lock at home, thankfully. I’m longing for the day where charger cables and credit cards are outdated. To keep track of my iPhone is enough. Well well… Time for conference now!