Åh, jag har grävt lite i bloggarkivet och hittar så många härliga bilder som väcker minnen. Ni vet ju att jag var stomförtjust i Odd när jag var 14 år men på grund av ålderskillnaden på två år (.. he he) så tyckte Odd att jag var alldeles för ung och barnslig. Det var stor skillnad på 14 och 16 år då. Jag minns själv att 88:orna kändes så stora när jag själv är 90:a. Några år sedan börjar vi dejta igen, jag bjuder med Odd på ett Hermés-event och han fick nog en chock av röda mattan och all publicitet att han slöt sig som en mussla. Sedan hördes vi inte så mycket på ett tag igen. Tror min offentlighet var tuff. Men för två år sedan så bjuder Odd ut mig igen. Det är en torsdagskväll och vi ses på Tennstopet, restaurangen som ligger halvvägs mellan våra lägenheter. Jag minns att jag tyckte att han såg ut som en prins och vi skrattade igenom hela middagen. Odd är den roligaste människa jag känner. Efter middagen hade jag gjort en fuling, nämligen bett Angelica och Elaine boka biljetter till nya filmen Bridesmaides .. Jag tänkte att mina vänner måste få grilla honom och se vad dom tyckte. Kommer ihåg att Odd svarade "Klart att jag aldrig bangar på en riktig tjejfilm" .. När jag föreslog filmen efteråt och jag kunde se så tydligt att det inte alls var hans drömplan men att han ville hänga med mig. Under bion blev det sådär tonårsaktigt igen, vi höll hand och det kändes som att jag var 14 år igen och mitt hjärta gjorde volter och tänkte "yes!!". Vi två var dom som skrattade högst under hela filmen, gud vad jag älskade den! Efter bion så promenerade han mig till porten och så sa vi godnatt. Som det pirrade och kändes rätt. Det skulle dröja ett år till innan vi tillslut blev tillsammans, ibland vill saker och ting ta lite tid! Imorgon firar vi ett år tillsammans. Det snabbaste året i hela mitt liv. Och bästa. Odd på Tennstopet 2011, visst ser han mycket yngre ut? På väg hem från bion