Jag har insett en sak. Jag har födelsedagskris. Alltså det handlar inte om att bli ett år äldre, jag menar, jag känner mig knappast som 24 år. När jag närmar mig 30 så kommer jag känna mig mer hemma i siffran. Det är mer det att jag inte vet vad jag ska göra. Dagen har på något sätt så mycket press på sig och jag har alltid som ni säkert minns, firat den med dunder & brak och det är inte jag längre. Jag är inte längre en person som har maskerad och middag för 60 gäster, har drinkbord bokade eller hyr en hel Silja line-båt (jag har gjort det också). Jag är inte längre den där värdinnan som trivs i stå i centrum på samma sätt. Det kan ju ha att göra med att både förra året och i år, firar jag när jag är gravid och jag blir rätt osocial under den här tiden. Jag orkar inte ens dra ihop en middag med mina vänner. Så tråkig är jag. Antingen är det just så enkelt att jag är gravid och inte orkar ställa till med något eller så har jag en identitetskris i mitt födelsedagsfirande. Jag kanske måste släppa bilden av att jag ska stå där berusad bland en massa folk och fira tills det blir morgon ute. Inse att det faktiskt inte är mitt liv längre, att jag inte gillar det och istället skapa nya traditioner för mitt firande. Det kanske räcker med frukost på sängen egentligen? Någon god middag på kvällen? Kanske boka in någon spabehandling under dagen och thats it. Det är väl hur bra som helst. Kanske bara måste inse att födelsedagar inte är synonymt med att ha världens fester. Och att det är okej. Jag vill mest bara vara hemma med min familj och så har jag känt i två år. Kanske kommer det en period senare i livet då jag värdesätter utelivet mer igen men inte nu Andra saker som jag längtar till så att jag spricker: 1. Julpynta här hemma och köpa gran (en pampig i år) 2. Julbaka med Gillis, göra pepparkakor och skriva våra namn med glasyr 3. Shoppa julklappar med en vän och avsluta dagen med glöggmys 4. Åka pulka och leka med Gillis i snön 5. Få fira nyårsafton med min lilla familj på Teneriffa .. Är det någon annan som känner igen sig? [showhide type="post" more_text="Show english translation..." less_text="Show less..."]Jag har insett en sak. Jag har födelsedagskris. I've realised something. I've got a birthday crisis. It's not about getting older, I hardly feel 24. When I get closer to 30 it'll feel more like my actual age. It's more that I don't know what to do. There's so much pressure to do something great. I'm not game for huge parties anymore. I've had masquerades, huge dinners and rented a ferry. I'm no longer the hostess who loves being the centre of attention. It could gave something to do with the fact that I've been pregnant over my birthday and I feel kind of anti-social. I don't even want dinner with my friends. I'm that boring. It's either the pregnancy orfeeling disillusioned with birthdays. I have to let go of the pressure to get drunk. That's not my life anymore. I don't want that. I need new birthday traditions. Maybe breakfast in bed is enough? Then a nice dinner? Maybe have a spa treatment and then that'll be enough. That's more than good enough. Birthdays aren't synonymous with huge parties anymore. That's ok. I want to be home with my family. There might come a time when I'll value going out again. Things I can't wait for: 1. Putting up Christmas decorations and buying s massive tree 2. Baking with Gillis and writing our names with icing 3. Christmas shopping with a friend followed by mulled wine (alcohol free for me) 4. Play in the snow with Gillis 5. Celebrate new years in Tenerife with my family Do any of you feel the same?[/showhide]