Fem tips "karriär och barn" | Isabella Löwengrips blogg

Att inte behöva välja mellan karriär och småbarnsliv var ett beslut jag tog när jag väntade Gillis. Jag ska kunna ha enorma drömmar att jobba mot samtidigt som jag njuter av att vara mamma till världens bästa barn. Ibland är det tacksamt, om barnen är sjuka och jag kan vara med på skype men ibland så kör det ihop sig.

Här kommer några tips som jag har lärt mig:

1. Familjen kommer först. Har man det utgångsläget blir det lättare att kunna säga nej och prioritera. Gör det tydligt för alla. Jag säger inte "jag måste gå lite tidigare idag" utan jag säger "nu ska jag hämta Gillis på förskolan, hejdå".

2. Om du är mammaledig och måste ta möten vilket jag har gjort sedan start så valde jag mötestiderna. Både Gillis och Sally somnade vid 10-11 och då passade jag på att rulla iväg till kontoret. Jag tog främst interna möten men var det med andra bolag så sa jag till innan att "antingen tar vi möte om några månader eller nu men då har jag barn med mig". Amningsvänlig topp eller flaska redo, ombytesplagg till alla och en filt. Redo. Ju yngre bebis desto lättare. Enklaste stunderna var när barnen hade somnat vid bröstet. Då la jag bara en filt över och så kunde vi köra möten en timma utan problem. Jag körde max ett möte om dagen på två timmar och max två dagar i veckan. Om det var workshops eller långa möten så fick alla kollegor komma hem till mig, det var absolut det enklaste.

Mina tre kärlekar

3. Mina barn har aldrig sovit på jobbet så det kräver lite underhållning när dom är här. Nu förtiden när Sally är med så får hon krypa runt på golvet i konferensrummet. Jag brukar lägga ut leksaker runt om i rummet, då kan hon krypa runt på skattjakt ett tag. Innan hon började krypa så fick hon sitta på bordet och greja, då fick hon allas uppmärksamt och var nöjd. Innan det så hade jag en babysitter på kontoret så då kunde jag prata och gunga med foten. Andra gånger har jag haft konferens stående med bebis i babysbjörn eller så har jag själv suttit på golvet och lekt samtidigt som jag haft möte. Om jag inte blir stressad och orolig så har inte barnen heller blivit det och nöjt sig av att hänga på mig.

4. Jag har försökt att ha jobbet klart när jag hämtat Gillis med Sally med men ibland har det resulterat i att jag har kört sista telefonmötet med dom i vagnen och in på ICA för att handla middag samtidigt. Ibland får man kommentarer som "Jaha det kanske vore bättre om du var med dina barn istället för att prata i telefon". Och då har man bara lust att svara "Vet du, jag hämtar mina barn tidigt varje dag och om det då innebär att jag måste prata i telefon när jag handlar eller svarar på några mail när dom leker hemma så får det vara så". Men så säger jag ju aldrig. Men jag önskade :-)

5. Denna punkt kommer väl att få folk arga men bästa jobbstunden är under nattningen! Nu skriker väl många föräldrar att hallå var närvarande! Men vissa nattningar är såååå långdragna så jag brukar sätta mig bredvid i fåtöljen och svara på mail samtidigt från min mobil. Jag har märkt att det inte gör någon skillnad, tvärt om blir det nästan mer svår-nattat om vi sitter och stirrar på Gillis eller att han känner att jag är stressad och måste därifrån. Då får han svårt att sova. Jag har från början gjort att jag kör nattningsprocessen och efteråt när Gillis eller Sally tar sin vällingflaska, då sätter jag mig så att dom ser mig men att jag ändå visar att "nu gör jag mitt här i lugn och ro, ta den tid du behöver. Jag ska inte iväg någonstans". Det fungerar för oss!

Not having to choose between career and family life was a decision I made when I was pregnant with Gillis. I want to be able to dream big and work towards achieving my goals and at the same being the mother of the best children in the world. Sometimes it runs very smoothly, like when the kids are sick and I can work through Skype, but of course there's always bumps in the road.

Here are some tips on how to cope with the career-family combo:

1. Family always comes first. With this mindset it's easier saying no and prioritize. Also, make that clear to people around you. I don't go "I have to leave a little earlier today". Instead I say "I'm about to pick up Gillis at preschool now, bye!".

2. If you're on maternity leave but still have to take meetings, which I've done all along, I was the one choosing the time for the meetings. I knew both Gillis and Sally took naps between 10-11 am, so that was the perfect time for going to the office. It was mostly internal meetings, but if other companies wanted to see me I said "either we take this in a couple of months, or I'll bring my kids". And there I showed up with a breast-feeding friendly top on or the bottle, change for everyone and a blanket. Ready to rumble. The younger the baby, the easier it was. If the kids fell asleep there were no problems at all. Then I just put a blanket over them and we could go on for an hour without distraction. I did one two-hour meeting a day, two days a week, tops. If we had to do workshops or longer meetings I had my colleagues coming over to my place, made things a little easier.

The three loves of my life

3. My kids don't like falling asleep when they're with me at the office, so you have to find ways to entertain them. Nowadays Sally crawls around in the conference room. I usually place toys here and there in the room so she can have herself a little treasure hunt. Before she started crawling she sat with me at the table and entertained herself. That way she had everyones attention and was pretty satisfied by that. Before I had a babysitter at the office so I could keep conversations going and just give her some swing-time with my foot. Other times I've held conferences standing up with Sally in her Babybjorn, or sitting on the floor playing with her during the meeting. As long as I don't get stressed out and worried myself, the kids are fine with the situation.

4. I've always tried having the work of the day done when I'm about to pick up Gillis with Sally, but sometimes things doesn't go according to plan and I've taken meetings through the phone while I'm at ICA with the kids in the trolley. Sometimes that results in comments such as "Wouldn't it be better if you hung up so you can spend some time with your children?". Those moments you just want to go "You know what? I want to pick my kids up early every day, and if the cost of that is taking a phone call after office hours or responding to e-mails when I get home, then that's just the way it is". Still I never say those words out loud. But I wish I did. :)

5. I've got a feeling this one is going to make some of you irritated, but the best moment to get work done is while I'm saying goodnight to the kids. I guess a lot of parents would accuse me for not being present, but some evenings the goodnight-process is just soooo long there's time for checking the inbox through my phone. I've noticed it doesn't make a difference, quite the opposite actually. It tends to be more difficult for Gillis to fall asleep when we're sitting there just looking at him. And if he can feel that I'm stressed out, he doesn't want to go to sleep. My usual way of doing things is saying goodnight first and after that, when Gillis or Sally takes the bottle, I sit down somewhere in the room where they can still see me. That way I'm showing them I'm not going anywhere, that I'm calm and relaxed and that they can take all the time they need. It works for us!