Farsdag | Isabella Löwengrips blogg

Idag firar jag och Gillis Odd som är världens bästa pappa. Jag är så otroligt tacksam över att Gillis fick just honom som sin far. Bättre förebild för en liten pojke finns inte. Odd började längta efter att bli pappa redan när han var tolv år och har alltid haft det som dröm i livet, att så småningom bilda familj. Det är inte många män som så tidigt redan har fantiserat om att få bli pappa, men barn är det bästa Odd vet. Just nu har Gillis en Odd-fas, det är bara Odd, Odd och Odd som gäller (dock säger han både mamma och pappa). Ska jag vara ärlig så är det lite jobbigt. Jag vill att Gillis ska sträcka upp armarna mot mig med och gosa in sig i sängen med mig också men senaste veckorna är det pappa som gäller. Jag antar att det beror på att Odd är den som är hemma på dagarna.. Och förhoppningsvis blir jag också delad nummer 1 igen. Eller är det så att barn alltid drar sig till en mer periodvis?

[showhide type="post" more_text="Show english translation..." less_text="Show less..."]Today Gillis and I are celebrating Odd for father's day. I'm so grateful that Gillis has him as a dad. There isn't a better role model out there. Odd has wanted to be a dad since he was 12. There aren't many men who wanted to be a dad that much, but Odd loves kids. At the moment Gillis is in a daddy phase. He can say both mummy and daddy though. In all honesty it's hard for me. I want Gillis to want to cuddle with me but lately it's all about his dad. I guess it's because Odd's spending time with him during the day. Hopefully I'll share first place again soon... Or are children always more drawn to one parent in periods? [/showhide] Förresten! Odd gästade nyss Nyhetsmorgon och pratade om pappalivet. Stolt fru här hemma :)