Ett ton tyngre | Isabella Löwengrips blogg

... Jag är gravid! Alltså jag vet att jag väntar barn (jobbigt läge annars) men det var igår som jag kände att graviditeten liksom tog över mig själv och det blev tufft och påverkade min vardag. Hittills har jag haft en enkel graviditet, visst att jag kan kissa på mig om jag inte gått på länge och nyser utan att knipa och visst har jag hormonutbrott ibland men jag har ändå känt att jag är jag och min vardag rullar på som vanligt. Men igår hände något. Det var som att varenda steg gjorde ont, att jag plötsligt vägde ett ton mer och när vi var inne på Hemköp och handlade så fick jag pausa och sätta mig på en stol under tiden och vad tror ni hände (efter att jag hade halsat en hel flaska Mer Apelsin i en klunk) .. Jo jag somnade! Sittandes, mitt bland alla människor.

Idag är jag piggare igen, Gillis och jag har haft fotbollsturnering i hallen och så rensar vi lilltjejens rum. Men jag känner ändå att kroppen är tyngre och liksom börjar gå in i en snart-är-jag-höggravid-fas. Jag lyssnar på kroppens gränser hela tiden och gör inte mer än vad jag orkar men det är märkligt hur fort det kan svänga, dag till dag. Med Gillis minns jag att jag blev så där trött och tung i kroppen när det närmade sig slutet men så cirka en vecka innan det var dags (gick fem dagar +) fick jag superenergi igen, snacka om lugnet före stormen-vecka. Om jag inte minns fel så kickar kroppens egna smärtstillande (oxytocin) in en vecka innan bebisen ska ut och därför känner man sig plötsligt bättre. Kroppen är verkligen cool som vet precis hur den ska göra. Mitt uppdrag är liksom att äta smörgåsar och vila och så kommer det en bebis ut nio månader senare.

Nu när vi pysslar med hennes rum (snarare river ut allt annat) så är längtan större än någonsin. Snart ligger du på mitt bröst! Ni ska förresten få se vilka tapeter det blev senare idag :- )