.. Kommer smygandes idag och lägger sig som en klump i magen och halsen och försöker gro. Jag får ingen tid med barnen. Igår kom jag hem till läggdags, åkte iväg tidigt till poddinspelningen och kom hem vid två och bytte av Odd med Sally. Nu ska Sally och jag hämta Gillis på förskolan vid tre men redan vid fyra sticker jag iväg med min kollega för att ha ett Löwengrip Care & Color-event hos Kronans Apotek. Och det innebär att jag är hemma till läggning igen. Jag vet att det inte är hela världen med två dagar lite tid men det gör ändå ont och känslan av otillräcklighet försöker tynga mer mig. Det går att få mycket gjort på lite tid i mitt jobb har jag lärt mig men jag kan liksom inte intensivumgås med mina barn och känna att kvoten är fylld för dagen. Den kvoten är liksom oändlig. Men jag får göra det bästa av tiden från 15-16. En timma är ändå bättre än inget. Jag tänker stänga av mobilen och hänga i parken med mina småttingar, tror att Sally ska få premiärgunga (med lite support). Och det dåliga samvetet får jag jaga bort. Den skapar ändå ingen nytta. Man gör ju så gott man kan.