Jag vet att jag har haft den där hundiskussionen med er och ni vann. Jag ska inte köpa en liten hund, kommer aldrig ha tid eller ork. Jag tröttnar ju så fort på saker och ting. Känslokall som jag är så skulle jag se vovven som en accessoar.Skulle köpa kläder i samma färg som jaganvänder till hunden för att matcha så sött. När jag är ute med min lillasyster Julia såser jag till att vi matchar. Har jag en skjortaså ska hon också ha det. Fast hon tyckernog att det är roligt.. Hoppas det i alla fall?Hon är min egna mini-me. Nej jag erkänner att jag är lite tragisk.Jag är ytlig och känslokall. Bryr mig alldeles för mycket om fel saker och lägger ner pengar på sådant som egentligen är totalt oviktigt. Jag har bara glömt bort vad man annars ska göra? Livet är rätt tråkigt när man inte har några gränser.Men som sagt har man erkännt det för sig själv är man väl en bra bit på vägen?