Del 4 | Isabella Löwengrips blogg

Har du tittat på paradise hotel i år och isåfall vad tycker du?

Jag följde slaviskt i början men jag tycker att säsongen är lite väl lång så jag har halkat efter de senaste två veckorna. Dessutom går programmet för sent för mig så Odd och jag tittar alltid dagen efter. Jag har alltid gillat Paow och hejar på henne. Jag hejade även på Smail och Kristian tidigare men Kristian tröttnade jag på efter hans toffelbeteende mot Saga jämt och ständigt. Jag gillar även Ylva, älskar hennes svengelska och roliga uttryck.

Vad är ditt tips till en person som utvecklat social fobi sen man blivit mamma och som drömmer om att jobba med ungefär samma saker som du ?

Ta en dag i taget. Lär känna dig själv och vilka miljöer du känner dig trygg i. Öva. Börja med att våga ringa som mål. Sedan möten om du klarar det. Att driva företag innebär inte att man måste träffa en massa folk jämt, många branscher såsom e-handel går att driva via sin dator och det går att sköta kundtjänst via mail. Ingeting är omöjligt! Men fokusera på dina styrkor utgå därifrån och gör det bästa med det som är din utmaning i livet. Inga dörrar stängs för att man har svårt för något, man måste bara hitta andra sätt att få upp dom. Det går alltid tillslut.

Vem av dina anställda står du närmast med och vilken egenskap måste dina anställda ha för att du ska anställa dem (söker du någon specifik egenskap)?

Jag jobbar tajt med ett helt gäng fast olika bolag. Pingis, Aram, Mirza, Hannah och Emelie är som en extrafamilj för mig. Vi hörs och ses jämt. Röda tråden med alla anställda i bolagen är att varenda en är smartare än mig själv, alla är självgående och administrativt lagda. Inget företag skulle fungera utan dom. Människor som inte fungerar i företagen är duracellkaniner som jag själv, det räcker med mig. Och personer med taskig attityd (läs tjejer som tävlar mot varandra). I våra företag är alla väldigt peppande och glada och vi bryr oss om varandra trots högt tempo.

Hur skulle ditt drömhus vara / se ut?

Åh vilken fråga! Ett modernt lättskött hus vid vattnet och pool. Ingen läskig källare och bra säkerhetssystem. Dock drar jag tyvärr till mig obehagliga människor, jag skriver sällan om det eftersom det oftast blir värre när personen får uppmärksamhet. Men det har tyvärr lett till att vi tvekar på hus, det känns tryggare med lägenhet i stan med larm/kamera och säkerhetsdörr. Hade livet varit lite annorlunda så hade vi köpt hus direkt men nu avvaktar vi och den dagen det sker så kommer det få bli ett fort knox typ. Inget får hända våra barn något.

Om du bara fick välja ett av dina företag du fick ha kvar. Vilket skulle det vara?

Bloggen!

Jag är så nyfiken på dina tankar kring attraktionslagen! Du har tidigare berättat att du tror på det och att du ”utövar” det tankesättet? Kan du inte berätta mer? Gör du fortfarande visionboards? Vilka böcker har du läst som berör ämnet? Och vad är dina bästa tips när det gäller attraktionslagen?

Jag berättar gärna mer om det i ett annat inlägg. Men det är något jag tror på och utövar. Jag tror att man kommer långt med tankens kraft och rätt inställning. Jag visualiserar allt jag vill lyckas med, antingen bara mentalt, skriver ner eller klipper ut bilder och sedan ägnar jag en stund varje dag åt att tänka på det jag vill nå. Sedan säger jag alltid "Så ska det bli" efteråt. Odd tyckte att jag var knäpp i början men han är van nu .. Och rätt imponerad över hur allt som jag "beställer" verkar flyga in i vårt liv. Men som sagt, kommer ett eget inlägg om det här :- )

Vad tror du får folk att sticka i ögonen allra mest gällande dig? Ser du någon som en konkurrent eller tror du att någon annan ser dig som konkurrans?

Jag ser ingen som en konkurrent. Jag har inte den inställningen mot andra. Dessutom har jag inte känt avund mot en annan person på måååånga års tid. Sista gången jag kände avund var mot en tjejs perfekta hy i skolan men efter det sa jag åt mig att jag inte får fulare hy för att hon har fin hy. Alltså jag har jobbat upp en väldigt bra självkänsla under åren. Det gör att jag är så nöjd med mig själv att jag aldrig känner avund. Jag gläds alltid åt andra från hjärtat. Jag har faktiskt inte funderat så mycket på det här, jag har mer känt att jag är befriad från att tävla med andra dock så tror jag att min positiva inställning tills andras lycka är en av mina framgångsknep. Och svar på din fråga så är det nog min positivitet som folk stör sig på sig mest. Folk tror nog att jag har en polerad glad yta men gråter när ingen ser, så är det faktiskt inte.

Hej! Jag vill bara hör om ni har tänkt att Gillis ska t.ex börja i något instrument när han blir större? Och isåfall vilket? Ångrar själv att inte jag drog igång så mina barn fick börja spela instrument tidigare för det är så himla roligt nu när de är äldre!

Vilken rolig fråga. Jag vill ju egentligen att Gillis ska göra allt. Jag vill att han ska få möjlighet att testa varenda instrument och sport som finns så han har möjlighet att välja det han tycker är roligast. Instrument jag har inte funderat på så mycket men jag håller med, jag önskar att jag kunde spela piano. Gillis kommer att få börja på simskola så fort han är redo för att hela Odds familj har simmat och det ligger liksom i "generna" men det är viktigt att Odd och jag backar så att han får välja sina fritidsintressen själv. Vi kommer aldrig att tvinga honom göra en massa saker och är det något han verkligen vill göra så kommer vi aldrig att stoppa honom. Mina föräldrar hade inte råd att låta mig hålla på med en massa sporter när jag var yngre så det känns häftigt och tryggt att Gillis faktiskt kan välja aktivitet utifrån intresse och inte utifrån vår plånbok.

Hej Bella! Hur vet man att man är redo att flytta ihop med sin partner? Kram

Det finns två svar på frågan. 1. Ni är så kära att ni inte står ut att varandra ifrån varandra 2. Ni är väldigt kära och vill bo ihop och ni inser att det skulle vara mycket billigare att dela på en lägenhet. Jag är en riktigt sambo-tjej och älskar att bo ihop med en kille. Jag har alltid varit så. Jag gillar att komma hem till någon och har inte riktigt ett stort behov av att få vara själv. Min egentid sträcker sig till en 1-2 kvällar i månaden om Odd är ute och dricker öl med sina vänner, men sedan längtar jag efter att han ska komma hem när jag har ätit en chokladkaka och läst ut min bok. Hinner man bo själv i något år eller två innan man flyttar ihop är det klokt, man lär känna sig själv på ett annat sätt, men hinner man inte det är det ingen katastrof tycker jag. Att vara sambo slår att bo själv alla gånger tycker jag. Men svar på din fråga, känn efter! Fråga din partner! Testa! Det är lite omställning att bo med någon, man måste liksom samsas om sängplats och bestämma gemensam plats för räkningar men det brukar gå bra. Jag hörde förresten om ett par som inte hade bestämda sängplatser utan sov "där dom kände för det" varje kväll. Är inte det de märkligaste ni har hört? Jag måste ha min vänstersida.