Del 2 | Isabella Löwengrips blogg

Kan du berätta gärna lite , du är en bloggare och kändis. Hur är det att gå på stan så alla folk tittar på dig nyfiken eller fråga om man får ta bild med dig, hur hanterar du det om du har barnen med dig ?

Det är verkligen speciellt allting. På ett sätt har offentligheten blivit vardag för om jag står och handlar tillexempel och kvinnan i kassan säger "Vad skönt att förlossningen gick bra förresten". Så svarar jag direkt "Verkligen, det är jag tacksam över" som om vi kände varandra. Hel-märkligt egentligen. Men just att folk pratar med mig som att de har koll på mitt liv har jag blivit van vid. Att folk kommer fram och vill säga hej är bara roligt, jag gillar att småprata. Ibland blir jag dock lite förvirrad. Häromdagen när jag hade båda barnen i vagnen så gick jag förbi en bänk och där satt två mammor med deras barn i vagnarna och så säger ena kvinnan "Hej Bella". Jag letade för fullt i min hjärna efter hennes namn men sedan fick jag säga att "förlåt men jag minns inte vem du är". Då svarade hon att hon bara ville säga hej för att hon läste bloggen. Att folk vill kika på barnen går bra såklart, det är bara det att jag inte vill ha en massa ansiktsbilder på dom på nätet.

Kommer du lägger bloggen på hyllan någon gång av ditt liv och fokuserar på LCC- märket istället ?

Jag kommer nog aldrig lägga ner bloggen, om ni inte sluta läsa förstås. Nu har jag hållit på i tio år och ser mig gärna blogga i minst tio år till. Bloggen får följa mig i livet, från tonåring, entreprenör, mamma. Innehållet speglar ju där jag är i livet just nu och det är det som är kul. Idag har jag ca 400 000 mammor som läser bloggen (av totalt 1,2 miljoner läsare). Det hade jag absolut inte för några år sedan. Att fokusera på bolagen fungerar bra trots bloggen. Bloggen är ju viktig för alla företag, det är ju en marknadsföringskanal såklart.

Aldrig mer choklad eller aldrig mer vin och ostbricka?

Nu kommer jag nog chockera er som har följt mig länge men jag jag måste faktiskt svara aldrig mer choklad. Att aldrig mer få ta ett glas till maten vore supertråkigt.

Jag undrar om någon av dina böcker finns som ljudbok?

Tyvärr! Alla finns som e-böcker.

Saknar du någonsin ditt ungdomsliv, som du hade innan du och Odd träffades och började producera era söta barn? Jag kan sakna mitt ibland, men det är ingenting jag vågar tala högt om.

Jag hade verkligen en otroligt rolig period innan jag blev mamma. Jag fick uppleva två kärleksfulla relationer plus en hel del dejtande, ett galet singelliv, bo själv i min etta och tvåa som jag älskade. Roliga resor med vänner. Många sena nätter och en hel del huvudvärk dagen efter. Jag kände mig väldigt klar med utelivet när Odd och jag träffades och vi fick barn. När jag var i Barcelona förra sommaren med Elaine och Ida så var ju tanken att vi skulle gå ut två kvällar men vi orkade bara en ha ha sedan ville vi sova och ha "lugn och ro". Jag tänker ofta tillbaka på allting och ler för att det finns så många roliga minnen men jag saknar det inte på det sättet jag hellre vill ha det livet. Barnen och Odd är det bästa som hänt mig. Just nu längtar jag mest till att åka med familjen till Kolmården nästa helg .... Och köpa hus! :)

Hur har du mått efter förlossningen? Verkade som att du var på benen snabbt igen efter graviditeten.

Jag har verkligen haft tur med mina förlossningar. Enkla och inte påverkat mig fysiskt så mycket. Inga bristningar och kroppen har återhämtat sig helt. Det tuffaste har varit eftervärkarna för mig. Det har gjort mer ont än att krysta ut bebis tycker jag. Jag tycker faktiskt att det är lite skönt att krysta hur knasigt det än låter. Kraften är cool. Däremot gråter jag när jag får en spruta för att det gör ont. Det är märkligt hur smärta är olika. Förresten, mitt pinsammaste ögonblick med Sallys förlossning var när jag skulle vänta på att börja krysta och så stod jag på alla fyra och när vi alla väntar på en värk så pruttade jag non-stop och det luktade i hela rummet. Bad om ursäkt efter varje fis och tillslut sa barnmorskan "fis på nu så kommer bebisen!" Haha... Sa till Odd att det var hans fel som hade lagat chili con carne innan....

Nykläckt på BB Sophia

Hej! Precis som du så har jag en form av adhd (add i mitt fall, alltså utan hyperaktiviteten) och brottas med vardagen titt som tätt. Jag är väldigt nyfiken på om du använder någon form av hjälpmedel? Appar, medicin, psykiatrisk kontakt osv. Eller om du har något att rekommendera till andra i samma situation som dig. Tack!

Jag äter ingen medicin. För att vardagen ska fungera så behöver jag ha en tydlig planering och listor på allt som ska göras. Jag behöver gott om tid. Packa skötväskan i lugn och ro, gå till förskolan och hämta Gillis med god marginal. Jag ser också till att göra allt i rätt ordning, aldrig sätta mig och jobba om jag inte ätit frukost. Basala behoven först. Och så övar jag varje dag på att inte multitaska. Vanliga jag är ofta som en virvelvind hemma men nu när jag har bebis i famnen så blir jag mer låst och kan inte spontana i väg i lägenheten. Det är nyttigt för mig. Jag trodde att all amning skulle göra mig tokig innan jag fick barn, man sitter ju still mycket. Men jag löser det genom att göra saker mellan amningspassen och vara ute mycket. Promenader och gå till parker med Gillis och förbränna all min överskottsenergi.

Är det du som accepterar kommentarerna på bloggen eller inte - isåfall vem är det som gör det? Du/Hen gör ett mycket bra jobb i alla fall!

Jag och Mirza som jobbar med mig hjälps åt!

Vad tycker du om att det kanske blir förbud för rökning på uteserveringar?

Äntligen!! Jag kan sällan sitta på uteserveringar om folk röker. Likaså stå vid en busshållsplats om någon röker. Jag får astmaanfall direkt. Det här skulle göra stor skillnad för många människor!