Del 2 | Isabella Löwengrips blogg

Ser att många frågar om Christian så nu börjar jag med undra…. Har ni kvar honom? Min astma nådde sin gräns när jag fick besöka akuten ett flertal gånger för andnöd. Varken min kortison eller luftrörsvidgande har hjälp när det krisat. Efter möte hos specialist hos astmaläkare så har hon sett att jag har en stor inflammation i luftrören (man mäter ett visst ämne i utandningen) och de vill inte ge mig mer kortison för att jag väntar barn så därför pågår nu en utredning om vad är det som orsakar kronisk inflammation hos mig. I sex veckor ska jag vara utan pälsdjur. Det har gått tre veckor nu och vår lägenhet är hår-sanerad. Christian är hos Fredrik, Gillis gudfar. Den 1 december ska jag mäta utandningen igen och se om det är någon skillnad. Om det skulle vara så att det är hundhåren så kommer Christian få vara hos Fredrik under graviditen och sedan komma tillbaka. Jag kan leva med mediciner men nya rön visar att fostret i magen inte mår bra av för mycket kortison, när bebisen väl kommer ut och inte får i sig de extra-kortisonet som bebisen har fått i nio månader av mig så kan det bli konstigt med barnets egna producerade mängd. För er som är gravida och tar kortison så oroa er inte, det krävs en väldigt hög mängd för att det ska vara farligt. Jag inhalerar åtta doser om dagen plus äter tabletter. Det är för högt för fostret. Nu har jag gått ner på halva dosen sedan Christian åkte till Fredrik. Jobbigt men bra att det fungerar.

Hej, i år blir första julen när mina föräldrar är skilda, några tips för att överleva detta? Inse att dina föräldrar är vuxna människor och klarar sig. Mina jular blev förstörda för att jag kunde höra på ena föräldern som satt ensam och saknade oss. Det gjorde att jag ville slitas i stycken. Skulle Odd och jag skiljas och vi firade med barnen varannat åt så skulle jag helst ändå vilja fira ihop men gick inte det så skulle jag göra allt vad jag kunde för att inte ge barnen dåligt samvete.

Jag funderade lite kring ditt inlägg du skrev i måndags gällande att man lätt blir bekväm i sitt förhållande/äktenskap och som du skrev: ”Det är tur att det inte gör något, att relationen hålls ihop av trygghet, kärlek & vänskap istället”. Trygghet, kärlek och vänskap – ABSOLUT, men attraktion då? Ligger det inte lite i bägge parters intresse att fortfarande vilja attrahera varandra? Jag vill ju att min man tycker att jag är den bästa människa han kan leva med PLUS den hetaste han kan tänka sig – inte att han känner sig trygg med mig men spanar på andra i attraktionssyfte. Undrar därför hur du tänker kring just den biten med bekväma trosor och mjukis kläder. Det jag menar är att bekväma trosor och mjukiskläder inte har något med attraktionen att göra om relationen är sund för man måste inse att lever man ihop och har barn så går det inte att vara tipp topp hela tiden. Däremot behöver man ju inte sluta helt. Jag älskar att få göra mig fin för Odd och jag älskar när Odd gör sig fin för mig. Man får helt enkelt hitta en balans med varandra för relationens skull. Dock så är attraktion mer för mig än en nystruken skjorta och rakvatten. Jag tycker Odd är lika het i mjukisbyxor och en t-shirt med Gillis middagskladd på.

Dina tre största misslyckanden? Jag har svårt att välja tre specifika saker. I karriären så har det varit alla gånger jag har varit för godtrogen och skippat rejäla avtal. Det har gjort att jag har jobbat mycket gratis och förlorat mycket pengar. I privatlivet så är det att jag tagit rätt mycket skit och inte sagt ifrån just för att jag vill skydda personer. Det är dock rätt klassiskt att barn gör så. Jag kan vara besviken på mig själv ibland för att jag är dålig på relationer, speciellt med vänner. Det har gjort att jag har haft en hög omsättning på kompisar. Men jag jobbar på det. Att bli mer närvarande.

Kan du inte berätta (utan att hänga ut någon) om vänskap, typ vänner som vänder kappan efter vinden, har svikit dig, hur du har tacklat och gått vidare. Hade verkligen behövt boost uti det. Den här hänger ihop lite med svaret ovan. Även om jag inte är världens lättaste vän (försvinner ofta in i mitt jobb) så har jag också haft otur med att dra till mig människor som vill umgås med mig som varumärke snarare än mig som person. Vänner som finns där där livet går bra men som sviker när det verkligen krisar och jag är på botten. Det gör oerhört ont men för min del så går järnridån ner och jag kapar alla band över en dag. Jag är många gånger alldeles för snäll. Jag skriver mer om relationen till vänner i nya boken Babyboost.

Hur tror du att ditt liv skulle ha sett ut om du aldrig hade startat bloggen? Hade du varit ”samma person” idag? Mitt liv hade absolut varit annorlunda, jag hade ju inte varit offentlig. Ingen hade vetat vem jag var. Jag hade nog varit samma person ändå, jag har verkligen inte påverkats av att vara känd. Jag står stadigt med fötterna på jorden. Jag är en entreprenör så jag hade drivit företag. Drömmen hade varit min egen advokatbyrå. En stor inspiration är fortfarande Elisabeth Massi Fritz. Hon hjälper väldigt många utsatta kvinnor. Jag hade älskat att göra det hon gör.

Hej Isabella! Efteresom du reser så mycket så är min fråga till dig ifall du skulle kunna tänka dig att bosätta dig utomlands med din familj? Om ja – var någonstans? Kram Tyvärr, jag älskar Sverige och Stockholm. Vill alltid bo här :- )

.. Del tre kommer senare!