Dålig sida hos mig | Isabella Löwengrips blogg

Jag anser mig vara en bra förälder, betydligt bättre än vad jag trodde att jag skulle vara. Jag har ett stort hjärta och så gillar jag att leka och hänga med i barnens värld. Men idag när vi satt allihopa i Gillis rum och Odd höll på att ställa barnen i förskoleköer i området vi ska flytta till så började Odd och jag prata om uppfostran och jag insåg en sak. En sida som jag kommer att få kämpa med och det är att .... Motivera våra barn att göra saker dom inte vill göra.

Vi pratade att om tillexempel Gillis inte gillar träslöjd i skolan och hellre vill läsa mer historia eller ha musik så kommer jag få det tufft att säga åt honom att han måste närvara på lektionerna trots att det är tråkigt. För först och främst så skolkade jag själv på allt jag inte ville läsa och gick till mina lärare och bad att få läsa mer av det jag gillade. Min ena lärare svarade "Hur skulle det gå om alla fick välja det man ville?" Och mitt svar blev "Ja det skulle väl gå alldeles utmärkt". Och efter det gick 13:åriga jag med i MUF för att kämpa för mer individanpassad undervisning.

Odd skakar bara på huvudet när jag berättar hur jag ser på det och hans argument är att det handlar om karaktär. "vad blir man för människa egentligen om man aldrig måste göra sådant som inte är kul, man måste ju lära sig att kämpa och hålla ut". Jag håller ju delvis med. På pappret. Men samtidigt vet jag hur svårt det är att göra sådant man inte tycker är kul. Okej att tvingas städa rummet då och då men att ha flera lektioner som man inte gillar varje vecka? Det förstör ju skolglädjen och det är slöseri på tid. Men jag som förälder vet att jag måste agera vuxet i framtiden och tänka som Odd, det får bli något jag får jobba med. Kanske lär jag mig något självt utav det...

Gillis har förresten fått sitt största fan ever.. Hon är en halvmeter lång och vill ta alla hans leksaker. Här beställer hon en cappuccino i Gillis café.