Åttio dagar gul | Isabella Löwengrips blogg

Jag läste ut Åttio dagar gul, som ska vara den nya bokserien 50 shades of grey men jag måste tyvärr såga boken totalt. Hade jag recenserat 50 shades så hade jag sagt att bokens story fungerar helt okej i början men tappar i de andra böckerna. Däremot så har 50 shades författaren ett målade språk så att man kan få upp en bild i huvudet (därför är det inte heller en surprise att det ska bli en film nu). MEN den här boken Åttio dagar gul, som är den första på en trilogi saknar totalt en värdig historia. Handlingen är rent ut sagt dålig. Huvudpersonen Summer får man absolut inget grepp om, du har ingen aning om vem hon är som människa eller hur hon tänker. Mannen som dominerar henne Dominik (ja ni hör det fantasifulla namnet) är en professor på ett universitet.

Jag har alltid älskat Vivaldi och blev lite besviken när den musiken ligger till grund för mycket av de erotiska scenerna. Summer är violinist och får Domnik upphetsad med sitt spelande, speciellt av de fyra årstiderna (för övrigt lyssna på Sommar den är fantastiskt med mycket känslor). Allt faller platt på att storyn är så dålig att den inte är värd att läsa. Tanken med en professor, klassisk musik och en kvinna som vill ta ut svängarna i sitt sexliv skulle kunna fungera men nu gör den absolut inte det. Sexscenerna känns som de är skrivna av en porr-regisör. Med no feeling över huvudtaget.

Jag kommer inte ge mig på två de andra böckerna. Hittills är jag lite besviken överlag kring just Crossfire genren. Antingen beror det på att att handlingen känns lite för snabbt skriven eller beror det på att jag inte alls är ett fan av det masochistiska för fem öre. Vad tyckte ni?