Att uppfostra .. del 2 | Isabella Löwengrips blogg

.. För några dagar sedan skrev jag om hur Odd och jag planerar att uppfostra Gillis i framtiden. Jag har några fler punkter som vi har klurat på, här kommer dom:

Politik: Jag är uppvuxen med en mamma som är moderat och pappa som är socialdemokrat. Det har alltid varit mycket politiska debatter hemma hos oss. Högt i tak. Jag och mina syskon är uppfostrade så att man måste ha en åsikt om saker och alltid kunna försvara den och ifrågasättas utan problem. Jag vill att Gillis ska ha det likadant när han blir äldre. Jag kommer försöka att låta Gillis bilda sin egna politiska tro men både Odd och jag är ju blåa så visst finns det risk för att påverka omedvetet och medvetet.. Det viktigaste för mig är att han är engagerad. Att han tycker, tänker och resonerar. Det värsta jag vet är folk som rycker på axlarna, som inte bryr sig ett dugg.

Självständighet: Att bli självständig är väldigt viktigt för mig. Men jag vill inte att Gillis flyttar hemifrån som 14 åring, det skulle jag aldrig tillåta. Med självständighet så menar jag att han är trygg i sig själv och vågar ta för sig. När jag var nio år och var utomlands så fick jag alltid själv beställa min egen mat. Jag fick lära mig någon fras på engelska och försöka själv. Låg vi vid poolen i Spanien och jag ville ha glass så var det bara att traska i väg och fråga "One ice cream, thank you". Jag fick både koll på värdet av mina pesetas och växte för varje gång som jag kunde själv. Jag kommer aldrig curla Gillis. Jag kommer vara hans trygga stöd men på den nivå att han behåller sin nyfikenhet.

Matlagning: Det här är Odds hjärtepunkt (kul ord). För Odd är det viktigt att Gillis är med och hjälper till när vi lagar mat. Smakar, väljer ut, blandar. Vad som passar beroende på hans ålder. Allt för att väcka hans intresse och visa att matlagning är riktigt roligt. Så var det för Odd som barn nämligen och för min del var det tvärtom (jag fick mest halvfabrikat hemma). Jag hade inte satt på en kastrull förens jag flyttade hemifrån. Och ni vet ju min relation till att laga mat idag. Något som är viktigt för mig är att man testar allt och inte har "vuxenmat och barnmat" jämt. Man ska kunna prova allt. Nu har Gillis precis börjat äta lite mat på dagarna (tex lunch eller middag) och då får han kladda och känna hur mycket han vill. Jag är inte den som torkar av hela tiden. Mat ska vara kul. Bordskicket får komma i steg två.

Skräckfilm: Här är Odd och jag lite oense. Odd tycker inte att det är så farligt om en 11 åring ser lite blod på tv. Jag är sååå emot. Jag fick se Sjätte Sinnet som barn och det förstörde för all framtid för min del. Jag är fortfarande spökrädd och sover med en lampa om jag sover själv.

Förra midsommar! Har glömt i vilken vecka jag var här, vecka 17 kanske?

[showhide type="post" more_text="Show english translation..." less_text="Show less..."]A few days ago, I wrote about How Odd and I are planning to raise Gillis in the future. There are several things that we've been discussing, such as:

Politics: My mum is a liberal and my dad a socialist. We've always had a lot of political debate at home and my siblings and I were raised to always form an opinion about things, be able to defend it and be questioned about it without taking issue with it. I want to raise Gillis the same way. He should be allowed to form his own political beliefs but as Odd and I are both liberal there's a chance that we will affect him sub-consciously and consciously... What matters most is that he cares. I want him to have opinions, make up his own mind and reason through things. The worst thing I know is when people just shrug as though they didn't care.

independence: It's important that Gillis becomes independent. But I don't want him to move out at 14 and would never allow him to do so. By independence, I mean feeling secure in yourself and being confident to get out there. From the age of nine I always had to order food on my own when we were abroad. I got to learn a phrase in English and try to use it. If we were on a beach in Spain and I wanted ice cream, I had to go up to the stand and ask for "One ice cream, thank you". It taught me how much my pesos were worth and ny confidence grew each time I managed on my own. I will never molly coddle Gillis. While I will offer him constant support, I want him to maintain his curiosity.

Cooking: This is Odd's primary concern. It's important to him that Gillis is present and involved when we cook, by tasting, picking and mixing depending on his age and what will spark his interest. That's how Odd was raised while I experienced the opposite (we ate a lot of processed food at my house). I couldn't work a stove when I left home and you know what my cooking ability is like still. I think that it's important that Gillis gets to try everything and that we won't always have kids' food vs grown-up's food. He should be able to try anything. Gillis has just started having some real food (e.g. Lunch or dinner) and I let him feel and play with it as much as he wants without constantly drying off his hands. Food should be fun and table manners can come later.

Horror films: Odd and I disagree on this one. Odd thinks than an eleven year old can handle some gore on TV. I am soooo against that. I watched The Sixth Sense as a kid and it ruined scary films forever more. I'm still scared of ghosts and will sleep with the lights on when I'm alone.[/showhide]