Vi kom ut till Vindö vid ett idag, sedan väntade kaffe med mina älskade svärisar. Jag skulle kunna dela samma tak som dom livet ut men det hade nog inte Odd velat. När vi skulle gå och bada så fick jag ett ADHD-moment och höll på att bryta ihop över att vi än en gång skulle packa och jag behövde tänka efter vad som skulle med. Odd skulle nämligen iväg och handla inför veckan och då tänkte jag att jag kunde gå och bada med barnen så länge. Men att få ihop allt mentalt blev otroligt svårt. Det som är skönt är att min svärmor jobbar med ADHD bland annat och det innebär att det blir lättare för mig att våga säga att "nu kör det ihop sig" och få hjälp med planeringen. Svärfar tog barnen, svärmor fixade mellis, Odd hämtade vagnen och jag packade strandväskan. Puh, vi kom iväg utan tårar från mitt håll men som vanligt kom det skamkänslor över att jag gjorde en så stor grej över att packa en enkel strandväska... Det är frustrerande att ha en hjärna som inte kan sortera en lista i huvudet över vad jag ska göra de kommande tre minuterna. De flesta människor kan bestämma sig för "1. Kissa, 2 ta på bikini 3. Hämta handduk" och komma ihåg det och följa utan problem. Men vissa dagar går det inte för mig . Kissa, byta om och hämta handduken ligger i en klump och hjärnan går på högvarv och tillslut bränner jag all min energi och blir slutkörd eller i alla fall väldigt ledsen. I jobbet gör jag sällan spontana saker på dagarna, allt står i kalendern därför syns ADHD:n mer på hemmaplan när det finns utrymme för val. Det som jag behöver av Odd eller den jag är med i den situationen är att bara få vara en zombie och få en instruktion i taget. "Gå och kissa" och efter det kommer jag tillbaka och få nästa grej. Har vi tid innan så brukar Odd ligga steget före med att sms:a en lista till mig. Dagens landetplagg: sval skjorta skjorta från By Malina, shorts H&M och sandaler Ellos (adlink).