38,9 feber | Isabella Löwengrips blogg

Alltså jag kan vara riktigt barnslig ibland. Igår kväll så sa jag till Odd innan jag somnade i feber-yra att jag minsann visst skulle till kontoret idag tisdag och jobba på eftersom det är sista ordentliga mötet med Flattered och Löwengrip care & color , det går ju inte att missa. Varpå Odd säger "Fast, är det verkligen en bra idé om du har 39 graders feber imorgon också? " Då blir jag sur och irriterad för att Odd är emot mig i mina planer, fast han egentligen bara bryr sig om mig.

Imorse klev jag upp halv åtta och var inställd på att komma iväg till morgonmötet men benen vek sig och det kändes som om jag blivit trampad på av en elefant. Tog tempen. 38,9 grader igen. Bäddade ner mig och meddelade mina kollegor att jag får vara med på telefon när det behövs istället. När Odd kliver upp så är jag ledsen för att jag inte kan vara på plats och jobba och då säger Odd: " Vill du att jag ska hjälpa dig att planera din hemmadag istället så att du kan ge kroppen en chans att bli frisk?" (Jag har svårt för när planer ändras drastiskt och vet inte riktigt var jag ska börja), måste ha något med ADHD:n att göra). .."Jaaa" .. Piper jag fram ....

... Världens bästa Odd säger då att jag får öppna en julklapp redan nu eftersom denna passar så himla bra nu när jag ligger hemma i feber och har tråkigt (här börjar hormonbella-gråta av alla känslor).

Och under tiden jag går och duschar så fixar Odd min sjukhörna hemma i vardagsrummet. När jag kommer ut möts jag av detta! I julklappen låg boken Tänk om som handlar om seriösa vetenskapliga svar på hypotetiska frågor . Det är jag i ett nötskal och Odd känner mig så himla bra och vet om allt som jag går och funderar över. Tillexempel; vad händer om man hoppar från ett flygplan och har med sig en heliumapparat och samtidigt blåser upp en massa ballonger under tiden, hinner man då överleva? Sådana saker älskar jag att gå och klura över och här är en hel bok om sådant...

.. Odd hade även lagt värmefilten (som är min första julklapp (!) som jag öppnade för några dagar sedan när min ischiasnerv i rumpan värkte som mest) på soffan och bullat upp med kuddar för att jag är så förkyld. Alltså, vad jag har gjort för att förtjäna dig älskade man? Hormongrät ännu mer av tacksamhet innan killarna gick ut. Här kommer jag och är sur för att jag har feber och inte kan jobba och så ordnar Odd med allt det här. Du är bäst.

/Ber om ursäkt om inlägget är rörigt skrivet och med stavfel, svårt att få till det perfekt när man skriver från telefonen och hjärnan delar plats men en massa bomull (känns det som)