2004-2013 | Isabella Löwengrips blogg

Det är så mysigt att titta tillbaka på bilderna på Odd och min resa. Från att se bilderna från hemmafesterna när vi var yngre till bröllop, tog ett litet axplock :-)

Hemmafesterna, jag var 14 och Odd 16 ...

Alla gånger vi sprungit in i varandra och inte riktigt vågat ta steget trots att vi båda känt något. Här är vi båda nyblivna singlar och träffas på julafton.

Första riktiga dejten. Jag gör missen att bjuda med Odd på ett event med röda mattan och Odd blir alldeles obekväm. Nästa dejt blir bättre med middag och bio.

När vi äntligen blir tillsammans. Den känslan var fantastisk. Vi befinner oss på Scandic Grand Central den kvällen, Odd ser mystisk och nervös ut hela middagen och frågar vid efterrätten ... "hur vi egentligen ska ha det". Jag svävade på moln. Eller det gjorde vi båda.

Vår första resa ihop! Till ön Martinique

Odd FRIAR till mig! Det är ett av mitt livs största ögonblick. Odd går ner på knä och frågar om jag vill gifta mig med honom och bli mamma tills hans barn. Jag säger "ja!!"

Vi bestämmer oss för att flytta ihop! Odd säljer sin tvåa i Vasastan och jag min på Östermalm och tlllsammans köper vi vår trea. Odd vann budet medan jag satt på ett plan till New York med Pingis, när jag landar ringer han och säger att lägenheten är vår ...

Vi får reda på att vi väntar barn och får för första gången se skrutten på ultraljudet <3

Vi plåtar förlovningsbilder, inför det kommande bröllopet...

Magen växer!

.. och sedan kommer dagen DÅ GIFTER OSS! Världens bästa dag.

Skulle jag betygsätta mitt liv så skulle det få 10/10. Jag är otroligt tacksam över det jag får uppleva. Men det som gör livet så härligt är sådant jag har sett till att ordna själv. Att aldrig ge upp när det gäller karriären, att vara så pass trygg i mig själv att jag hittade en sund person att dela livet med. Man hittar inte sitt livs kärlek om man är trasig, man måste vara hel för att hitta en annan hel person. Jag har gått igenom mycket skit i mitt liv. Jag vet inte om jag kommer dela med mig av det i framtiden, men jag har valt att bara låta det göra mig till en starkare person men inget jag ältar varje jag. Jag blir helt enkelt inte lycklig av att vara arg. Det som i många år gjorde mig arg fick vara bensin för att orka ta mig ur det, idag är det annat bra som ger mig energi till allt.

Nu har vi den största dagen framför oss. När vi blir föräldrar :-)