God morgon på er! Eller morgon är fel ord, klockan har passerat ett. I vår familj är vi så sega på morgonen. Barnen kliver upp vid åtta och går ner och sätter sig och ser en film, Paul och jag kommer ner vid tio och sedan äter vi vuxna till halv tolv innan vi gör i ordning oss. Halva dagen går i princip men det är också det som är härligt - Det finns ingen stress till något. Idag ska vi dock äta lunch med Pauls mamma och hennes man, Sally har förberett med teckningar till dom. Det skulle ta mer än ett halvår för att få hit en helkroppsspegel (!). Paul hade en hemma och eftersom han bor här kunde vi lika gärna ta hit den. Jag har en tröja från Chiquelle (mycket kläder därifrån visar liksom allt på kroppen men de har fina tjocktröjor), jeans från Zara och skor från Flattered. Inomhus-ballerinas var de första vi tillverkade. Kommer aldrig att glömma när jag, Pingis, Gustav och Hanna (delägare) var nere i Spanien och skulle träffa vår skofabrik. Jag skulle precis sluta amma och hade med mig ersättning, Sally var då fem månader och fick samtidigt feber. Herregud vad hon skrek, ingen mat gick ner, vi var vakna alla nätter så tillslut började jag storgråta eftersom jag inte hade sovit. Då tog både Pingis och Hannah varsin långpromenad med Sally så att jag fick vila, kommer aldrig glömma min tacksamhet. En sak jag går och funderar på är en Youtube-kanal. Det är så svårt att ta ett beslut kring det. Jag får så mycket frågor om jag inte kan starta en så att man får se mitt liv lite mer på riktigt. Men å andra sidan så vet jag inte om min målgrupp tittar på YouTube, de flesta av er är 30-50 år. Jag själv tittar faktiskt inte på YouTube så mycket. Det som talar för en egen kanal är att det är roligt att spela in såklart och ni kommer att få se mig på riktigt, det som talar emot är att jag lämnar ut mitt liv (ännu mer..). Samt så är jag rädd för att det blir ett fiasko för att jag inte är så rolig och YouTube bygger ju mycket på humor och snabba klipp. Hur hade ni tänkt om ni var jag?