Igår var ju jag på ett event i Vinterträdgården på Grand Hôtel, och när jag satt där i salen slog det mig hur mycket historia som ryms i de här väggarna. Jag har varit här mååånga gånger för fester, konferenser och galor, men det är något speciellt med att stanna upp och tänka på hur den här platsen sett ut genom tiderna. Jag hittade en gammal bild från förr, och kontrasten mot hur det ser ut idag är rätt extrem (eller hemsk, beror på hur man ser det). Förr var Vinterträdgården en riktig inomhusoas – vita dukar, små lampor vid varje bord, en grönskande trädgårdskänsla och en fontän i mitten. Det var en plats för långa middagar, levande musik och eleganta gäster i tidstypiska kläder. Jag hade älskat att vara en gäst. Idag är det en modern eventlokal med stora skärmar, ljusprojektioner och rader av stolar... Men arkitekturen finns kvar – valven, pelarna och balkongerna som en gång rymde Stockholms societet. Det är så häftigt att tänka tillbaka till. Men också sorgligt. Jag hoppas att man en dag gör om Vinterträdgården till hur den såg ut förut. Det hade blivit en succé! Ju äldre jag blir desto mer uppgiven blir jag av alla kvarter och hus som har rivits i Stockholm och bytts ut till brutalism på många ställen, men vackra Vinterträdgården står i alla fall kvar. Håller ni med?