Utelåst och placering av kapital | Isabella Löwengrips blogg

Alltså igår. Vet ni vad som hände? Jag råkade glömma husnyckeln i en butik som stängde 18.00. När Paul, jag och Roland lämnade kontoret 21.30 insåg jag att vi inte kommer in i huset. Allas nycklar var nämligen hemma förutom min. Att ringa låsjour är svindyrt så istället åt vi en sen middag på Soho House och checkade in på Villa Dagmar. Det blev billigare än att byta lås på kvällstid.

Hade det varit Paul som glömde nyckeln hade jag blivit supersur men när jag själv var boven i dramat var det inte lika farligt... Det enda som var jobbigt var att jag inte skulle ha tillgång till sminkborttagning och ansiktskrämen. Har man haft problemhy förstår man skräcken med tvål och body lotion i ansiktet.

Det blev parmigiana di melanzane till middag. Den rätten vill jag lära mig.

Jag var chockad när personalen på hotellet sa att det inte fanns ansiktsprodukter. Däremot tandborste, alltid något. En annan knepig sak var att jag inte hade några linser med mig så jag fick sova med mia. Jag ser knappt utan. Visserligen finns det linser på apoteket men jag vill ju kunna se när jag äter hotellfrukost.

Det var inte helt fel att få äta en hotellfrukost i morse.

När butiken öppnade 10.00 hämtade jag nyckeln och cyklade hem. Paul hade inget behov av nya kläder och smink direkt så han gick till kontoret. Efter nya kläder och make up hemma åkte jag till banken.

2-3 gånger per år brukar jag träffa min bankkvinna Jessica på Nordea och äta lunch och gå igenom ekonomin. Det som är skönt med private banking är att man har en person för både bolagets pengar, privata pengar och bolån. När jag sålde Löwengrip fick jag ju ut en hel del pengar. För dom kunde jag köpa mitt hus själv på Lidingö för 17 miljoner (har lån på en del) och resterande kapital är i börsen. Jag har varit "feg" och legat på en defensiv portfölj med rätt få aktier under en lång period. Jag var ju påväg att gå i personlig konkurs innan jag lyckades sälja Löwengrip, och det har gjort att jag har blivit riskavert.

... Men nu fyra år senare har jag ändrat om i portföljen och har majoriteten aktier. Det är betydligt bättre eftersom jag fortfarande är så ung när det kommer till sparande. Då har man "råd till risk".

Kram!