Trolls 3 | Isabella Löwengrips blogg

Den här helgen har varit jättehärlig! I fredags så var vi hemma hos några nya vänner här på Lidingö på middag. Sally har ju fått fler kompisar i hennes truppgymnastik vilket har resulterat i nya vänner för oss. Win win! Det serverades otroligt god koreansk mat. Mamman är från Korea och det var så mycket kärlek bakom varje rätt. Pappan i familjen har rötter i Japan så vi fick så många bra tips till vår resa.

I lördags så hade Gillis fotbollsmatch. Jag har aldrig varit intresserad av fotboll men herregud vad jag älskar att se Gillis spela. Det är verkligen något helt annat. Jag får lägga band på mig själv för att inte låta och ropa så mycket.

På kvällen så hade Paul, jag, Sally och Gillis en riktig myskväll. Tacos, chips, choklad och en spännande actionfilm. Vad mer kan man begära?

Idag tog vi alla sovmorgon. På lördagar går vi upp 07.00 pga Sallys gymnastik så vi tog igen det imorse. Däremot så skulle vi på en förhandsvisning av filmen Trolls 3. Kul!

En jättepeppad dotter (lägg märke till influencer-benet... Hon tittar så mycket på andra influencers...) och en mindre peppad son. Han ville se filmen men var otaggad på att stå på den rosa mattan och vara med på bilden som jag tog ha ha. Det är ju minnen!

Sheila var också på plats så det blev en osocial play date. Efteråt skulle alla iväg så vi hann typ säga två meningar till varandra. Jag var så oförskämd att jag sov lite grann under filmen. Det var inte alls meningen men jag får alltid kämpa att hålla mig vaken under långfilmer. Ett serieavsnitt på 30 minuter är mer lagom. Sally gav filmen 4 av 5 och Gillis gav betyget 3 av 5.

Söndagsmiddagen bestod av pasta, ugnsrostad tomatsås, parmesan baguette, smör och sallad. Imorgon åker barnen till sin pappa så jag ville ha en myskväll och hinna prata.

Under fredagskvällen fick jag en mental break down när jag skulle somna (barnen låg redan och sov). Jag grät mig till sömns för att jag var så olycklig över att ha barnen endast på halvtid. Paul försökte trösta såklart. Jag har sagt det förr, det har gått sju år men jag kan ändå inte vänja mig. Jaja, jag ältar det hela här inne för er också. Men det är så tufft. Jag har många av era råd printscreenade i en mapp i telefonen. Och så har jag bestämt (på inrådan av er) att dörrarna ska vara öppna när de är iväg. Tack!

Nu ska jag sova. Kram!