Det blev några mysiga dagar i Skåne. Utöver nyårsfirandet så har vi fyra bara hängt. Promenerat, ätit mat och tittat på film i soffan med en stor skål godis. Det är väldigt härligt att umgås i mjukiskläder hemma hos någon, det är inte så ofta man gör det. Idag bilade vi upp mot Stockholm. Vi lämnade solen och kom upp till kylan. Det var så fruktansvärt halt på vägarna. Sofia och jag satt i en bil och killarna i den andra. Paul är väldigt överbeskyddande så han hade fått panik när ingen av oss svarade på mobilen. Han såg framför sig hur jag hade kört av vägen. Det är likadant när jag ska iväg med bilen själv och lyfter in packning. Då vill han säkerställa att ingenting kan flyga fram i bilen. Han går liksom och extracheckar. Han håller på så med allt. Om barnen ska ut och cykla vill han titta till så att hjälmen sitter ordentligt "annars har den ingen effekt". Däremot fick jag sätta stopp när han ville att Gillis skulle ha handskydd när han åkte sin elsparkcykel. Jag vet att det egentligen är en bra idé men inget annat barn har det... Så jag förstår Gillis när han absolut inte ville. Så jag tog Gillis parti i den frågan. Det är en balansgång mellan att låta Paul också få vara med och bestämma som bonusförälder men ... Att jag faktiskt har sista säg. Jag måste ha silkeshandskar på ibland när jag löser situationerna så att både Paul och barnen känner att deras åsikt och vilja blir lyssnad på. Bullar från bageri Raps i Torekov Imorgon kommer barnen, hurra! Kram.