Herregud, vad vissa blev upprörda över att jag använder AI för att kolla stavningen när jag skriver! Jag har nog inte skrivit ett enda längre mejl de senaste två åren utan att köra det genom GPT-chatten för att få rätt på "de" och "dem" samt fixa till meningsuppbyggnader som låter konstiga. I bloggen glömmer jag ibland att putsa till texten, så det blir en del slarvfel, men jag försöker snygga till det så gott jag kan. Det är ju inte så att jag ändrar innehållet i texten. Nu till gårdagen! Paul håller ju på med en möbelserie som ska släppas efter vaserna, så vi har passat på att besöka en del designbutiker och platser för att få inspiration. Det roliga är att de första möblerna som ska designas kommer från skisser han ritade för 25 år sedan. Ett museum jag ville besöka av just den anledningen var Triennale. Det är ett designmuseum, men framför allt lockade utställningen med Alessandro Mendini. Jag ville visa Paul att man inte behöver snöa in sig på att det måste vara just bubblor, en viss typ av glaskonst eller specifika möbler som skapas. Inom konst behöver det inte alltid finnas en röd tråd. Vissa konstnärer vill ha tydliga kollektioner men jag vill att köparna ska känna att de hamnar i Pauls kreativa värld där det finns blandad konst och design. Beroende på vad han känner för. Mendini blandar allt. Skisser, målningar, olika typer av material såsom glas, mosaik, porslin etc. Det är så lustigt att av allt jag såg under utställningen, var det just detta som fastnade i mitt huvud hela dagen – en figur så smal att han inte ens får plats i en ram. Mendini brydde sig verkligen inte om vad andra definierar som konst. Hela utställningen kändes som att få skutta in i hans hjärna och ta del av alla hans tankar och funderingar. Underbart! Annons: köp klänningen här. En hel vägg med tankar och skisser. Jag älskade det. Sedan tog vi en promenad mot Brera-området. Man går ständigt förbi vackra husfasader som denna ovan. Om man ska shoppa i Milano är det Brera man ska besöka. Här finns inga Louis Vuitton eller andra lyxmärken, utan spännande vintage, små butiker, massor av skönhet och italienska märken – både billiga och dyra – med stort fokus på design. Jag skulle beskriva det som ett tjusigare Södermalm. Det finns så många bra välsorterade vintagebutiker! I vår relation är det Paul som hittar saker till mig. Denna kappa plockade han fram till mig men den var lite för stor. Paul tog även fram denna - han älskar vintage men jag skulle nog trötta på linjerna. Jag sa till Paul att jag ska sova på saken. Vad tycker ni? Jag hittade en underbar butik i Brera som bara säljer födelsedags- och julkort, presentsnören, inslagningspapper och liknande. Jag blev som ett barn på julafton! Sugen på frukt och grönt? Så fin butik. Lunch på Casa Fiori Chiari. Paul är ju våg i stjärntecknet, vilket innebär att han alltid velar när han ska beställa mat. Det tog på riktigt tio minuter, och till slut fick servitören ändå välja, haha. Här serverade de tunna pizzor med skyhög kvalité på råvaror. Jag tog bara en pizza med mozzarella med små söta tomater ovanpå. Wow. När vi skulle köpa glass till efterrätt var det min tur att bli velig. Jag provade fem olika smaker men köpte ändå två som jag inte alls gillade – en märklig choklad med alldeles för mycket salt och zabaione som smakade alldeles för mycket sprit. Paul köpte bara vanilj. Hur kan man vara så tråkig? Efter lunchen promenaderade vi runt i säkert två timmar med olika stopp. Vi svängde förbi hotellet och bytte om och därefter åt vi middag på Osteria dell'oca Giuliva. Klassisk enkel italiensk mat. Jag åt en saffranspasta med skaldjur. Rekommenderar restaurangen! Till efterrätt delade vi på en Tiramisu. Fantastisk dag. Nu ska vi hyra en bil! Kram.